Kategori: Dikter om döden
Såhär efteråt
Om hon inte varit så stilla kunde man tro att hon sov.
Hon var fortfarande varm när jag kom in.
Jag förstår plötsligt varför det är bråttom när någon är varm.
Hon är vit som snö.
Aldrig har hon varit så vit som nu.
Aldrig någonsin så kall.
Jag vet inte hur det går.
Det bara gör det.
Det bara måste det.
I en annan värld gjorde det inte det.
Jag kan höra skriken av sorg och förtvivlan när jag stänger ögonen och tänker på det.
Därför gör jag det inte.
Därför släcks det bara ett ljus idag.
Hur länge kan en låga brinna på samma torra gamla oljefläck?
Bränslet borde ha varit slut för länge sedan.
Det är det också.
Ändå brinner lågan förtvivlat kvar.
Ingen vet hur.
Ingen vet varför.
Ingen vet hur man får plågorna att försvinna.
Ändå ska det vara så himla enkelt.
Skriven av: Viktualia
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen