Kategori: Dikter
Sanningens mord
jag står
rusar
vet inte var jag sk ta vägen
cirklandes runt
ingen annan väg ut
än att låta blodet rinna
det enda sättet att känna
låta smärtan brytta ut
tar inga liv
utan mitt eget
om jag inte reddan var död
omfamnad av galenskapens rus
famlandes efter pillerburken
sväljer och hoppas att livet ska ta slut
i tunneln ser jag ljuset
förvandlas till ett rött sken
om omfannar
och kastar ut mig på gatan
för att kännan en annnan mans hand
med kväljningarna i halsen kommer första bilen
törnandes ner till marken
sväljer jag mitt tora saliv
försöker skjutta mig hög med en anänd nål
min krusande vatten yta
i mitt svarta handfatt
formas till ett svälande gapp
när jag låter kniven ta vid där jag längre inte känner
blod
jag lever på blod
synen av dess röda substans
skännker mig törst
ett begär efter att leva
i teknet för att känna
grumlig
någonstans på vägen
till näst kommand kun
finner jag orden för att säga nej
men ingen kropp för att motstå slagen
begäret efter en tyngre dråg
lämnar staden
lämnar livet
lämnar alllt
för en stund av smärta
för en stund då jag kan bara vara jag
en illestion
där spegeln inte länger spegla
reflekterar
Skriven av: jessica helleberg
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo