Kategori: Dikter
Sargad Tro!
Sargad tro!
Min själ den gråter, en lycka tillintetgjord
en sargad kropp utan blod.
Ögon så tomma, jag kommer aldrig att blomma
en knopp som blir till jord!
En mun som ler, det som händer det sker
men det är alltför många
de saker dom inte ser!
En livets bojja, längtan till en död.
Jag kryper i sörja för att aldrig någonsin
börja, tro på allt dess fel.
En kropp som tynar, en livets bojja
vad var det som gick fel?
Min själ den gråter fastän ord förlåter.
En mun som ler, händer som ber,
men det som sker det sker!!
/Fia
Skriven av: Fia Westman
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo