Kategori: Dikter
Säsonger
På Vintern blv hon sjuk,
nu äter hon på duk,
i sjukhuset salar,
hon får aldrig mer se dalar.
På våren tänker hjon på dalarna därhemma,
på alla godsaker, grönsaker och memma.
Hon hostar och känner sig dödligt sjuk,
men hennes röst är ännu mjuk.
Så sommarn har den mjuka förvunnit,
den mörka fula återvunnit,
hon bara lägger sej ner,
och syns sedan aldrig mer.
På hösten är hon dock så dålig,
och inte mera jättenådig,
hon kan ej röra på sig, inte höra med ögonen,
ja, ohn kan knappt öppna ögonen.
På Vintern är det sorglig säsong,
och hennes liv så jättelång,
är nu slut det gick så till,
det var vad hon vill.
Sluta lida få dö,
sluta att få smärtans spö.
Flingor virvlar i hennes grav,
där stod hela världen - och hennes mor och far.
Vi sörjer dej!

Skriven av: Tamara Mäntyniemi 10 år
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:

Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo