Kategori: Dikter
Simma
Varför simmar jag -
när jag kan gå till fots?
Egentligen skulle jag hellre vilja flyga
men jag har för svaga vingar...
I stället driver jag hit och dit
och jag saknar alltid de rätta skälen
när det uppstår en mur
som egentligen inte existerar
Likväl svänger jag alltid runt -
men vad hjälper det att fly?
Jag måste lära mig att stå kvar där jag står!
Du ler och pekar mot stjärnorna
och jag försöker fatta dina ord och gester
men lyckas inte till fullo
Jag vaknar vid tolvtiden
fast drömtiden kunde få vara längre
likt en värmande ande i mörkret
Jag försöker dock dunka livet i ryggen
men plötsligt är hemligheten här -
som vanligt - som en del av livet -
för evigt böjd över ett vändkors
Jag vet -
precis som på bio
Så jag röjer undan alla papper
där jag bett dig komma till mig
innan du hinner distraheras av viskningar
i det tomma luftrummet
där ett djupt ärr löper från kolspetsen
och kan inte komma längre än så
Jag tänder min pipa
och sätter på mig glasögonen
'Plötsligt' är jag fyrtio -
som en gammal krypskytt i Verdun
Och det värsta av allt -
jag har slut på min ammunition
med allt vad det innebär...
Skriven av: Ulf Härd
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo