Sista provet

Det var inte lätt att koncentrera sig på provet som låg framför honom där på bänken medan solen strömmade in igenom fönstren. Terminen led mot sitt slut och betygen var ändå satta. Det spelade ingen roll hur mycket han än ansträngde sig på denna sista skrivning, loppet var kört sedan länge och han kunde se sin framtid på golvet i farsans verkstad.

Han slängde en blick runt klassrummet och såg sina kamrater skriva febrilt.

Det var Carina som halvlåg i stolen och nonchalant tuggade på ett bubbelgum. Bredvid henne satt en mera nervös Linda som hela tiden sög på sitt halsband medan hon skrev och suddade om vartannat.

Nicklas med sin överlägsna näsa i skyn, Johannes som inte varit på en enda fest under hela gymnasietiden, Emma med sina spetsiga tuttar som hon mer än gärna visade upp på stranden varje sommar och Nettan som ingen tog på allvar för tre år sedan då hon klev in i klassrummet med sin rosa hårfärg och gröna strumpbyxor men som visade sig vara en riktigt geni. Elof som gick på växthormoner och helt plötsligt var en av de längsta i klassen. Ulrika som han hade hånglat med under insparksfesten i början av ettan men som sedan dess knappt sagt en enda ord till honom.

Charlotta, det värkte nästan till i hjärtat på honom, hennes blonda lockar svepte ner över hennes axlar, om han bara fick välja en enda person som skulle få följa med honom in i det riktiga livet efter skolan skulle han tveklöst välja Charlotta. Det var inte kärlek, det var något annat han kände för henne, något obeskrivligt, något som han aldrig hade upplevt och förmodligen aldrig skulle få känna på i resten av livet. Hon spelade i en annan division och var redan förlovad med en nästan 10 år äldre kille.

Peter, hans gamla barndomsvän, de hade hängt ihop ända sedan tiden på lekis och igenom hela skolsystemet och var förmodligen den enda som han skulle ha kontakt med efter skolan.

Det skulle vara skönt att slippa den här anstalten snart tänkte han för sig själv och skrev i alla fall ut några siffror som nog kunde stämma som uträkning på ekvationen. Ljudet av blyerts mot papper fyllde rummet tillsammans med enstaka hostningar.. Ett ljud som ibland avbröts utav det klickade som kom från Ellen och hennes höga klackar då hon gick runt mellan bänkarna och inte satt bakom katedern och filade sina naglar.

Hon svepte förbi och en lätt doft av en vacker parfym sköljdes över honom. Han följde hennes nylonklädda ben fram till tavlan där hon ställde sig med ryggen mot klassen. Det var ungefär som om att hon väntade på att vända sig om snabbt och se om det var något fusk på gång där bakom henne. En svag siluett av hennes långa ben skymtade under den tunna kjolen. Hon var väldigt vacker där hon stod och den här bilden skulle han sakna.

Klockan gick obarmligt sakta.

Tre år hade däremot gått väldigt fort.

Det var inte oväntat att det var Kajsa som reste sig först när den obligatoriska provtiden tog slut, han var alltid den som blev först klar och sedan lämnade klassrummet. Ofta försvann hon från skolan för resten av dagen då
ett prov var avklarat om hon inte stod och kräktes på en toalett.

Sakta droppade var och en av hans kamrater ut från klassrummet.

Carina, Johannes, Peter, Charlotta , Emma med Ulrika häck i häl, Nicklas och Pierre som stirrade på deras rumpor, Peter, Isabella, Kalle och Nettan…….

Tillslut var det bara han och Linda kvar. Att Linda satt kvar var inte udda eftersom hon hela tiden suddade ut svaren även om de var rätt, det var nämligen viktigt att siffrorna såg perfekta ut. Varför han själv satt där och mest tittade på stencilen där uppgifterna fanns hade han ingen aning om.

Linda flög upp från sin stol som om hon vore stucken av en geting då Ellen förkunnade at provtiden var slut och vips försvann hon ut ur klassrummet.

Han satt istället kvar men vek ihop sitt prov. Några moln hade stockat sig på himlen där ute och ja det kanske var ett passande tecken för hans framtid tänkte han.

Det var några tunga steg som tog honom fram till katedern där Ellen mötte honom med sina klarblå ögon och det vackra leende på hennes rödmålade läppar..

Han gick ut från klassrummet och kom ytterligare några steg närmare friheten.


SLUT


Mp 2003-05-29

Skriven av: Magnus