Kategori: Dikter
Själslig kärlek
Romeo och Julia lät befria sina själar från deras sorgmodiga kroppsliga gestalter. Deras obundna själar återförenades och blev till ett för att sväva fritt i evigheten. Vid nattens infall och i min djupaste dröm så reflekteras denna själsliga evighet i min medvetna tanke. Den förtäljer min själfrändes undangömda och hemliga känslor. Väl åter i medvetet tillstånd så möts tankarna med själfränden kusligt ofta. Kan kärlek vara en känsla som själen förmedlar då den funnit sin like i evigheten? Två själar som möts och fäster vid varandra som pusselbiten på sin rättmässige plats. Sanningen må vara mer svartvit men somliga upplevelser och händelser väcker den mer oförklarliga tankegången.
Kärlek, kemi för att säkerställa vår existens eller själen som språkar?
Skriven av: Daniel S.
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen