Kategori: Dikter
Skadad.
jag sitter på rullstol och kan ej gå,
för mina fötter dem är för små,
jag önskar jag vore som alla andra,
och så jag bara ensam slapp vandra.
De andra de springer och fint leker,
och medan de i solen steker,
men jag är så utanför för jag är skakad,
men snart kommer jag att bli lagad,
men jag kan ej lita på någon nåt mer,
jag kan ej skratta, och falskheten ler,
jag gråter så ensam varje dag,
och när dem säger '' bara du tag ''.
Hur ska jag orka leva såhär?
och det blev inte bättre när jag blev omöjligt kär!
Skriven av: Tamara Mäntyniemi 10 år
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo