Publicerat
Kategori: Sorgliga dikter

Smärta

Smärta.
Den svåraste men starkaste saken att skriva.
Hur får man ner i ord hur det känns när hjärtat spricker mentalt? Hur kan man ens börja försöka att beskriva hur det känns att bli krossad av en osynlig styrka, en styrka som man ibland inte har makt över.
Kanske jag bara föddes ledsen, svag, osäker och otålig för all smärta i den här världen.
Kanske bara byggdes jag svagare än alla andra och skulle tyvärr behöva leva mitt liv, lika stark som en pinne.
Jag kände hur tyngden på mina axlar började knäcka mina ben, hur skulle jag orka mera? Hur skulle jag orka att leva ett helt liv i sådan smärta?
Detta var allt jag var.
En obalanserad våg.
Ett stormigt hav.
En oändlig öken som längtade efter bara en droppe regn.
Ett nerbrunnet ljus.
Inget mera, bara inte nog.
Men visst ville jag vara mera, kunde jag bli mera? Isåfall vad skulle jag behöva ge för att komma dit? En stor bit av mig själv? All min energi och den lilla lyckan jag har kvar?
Jag vill inte vara ledsen.
Jag vill inte vara ledsen.
Jag vill inte vara ledsen.

Skriven av: I.K Andersson

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! :-) Är du mer nyfiken, samt modig, så finns jag här för dig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren