Publicerat
Kategori: Dikter om kärlek

Smärtan av oavsiktliga sår

Hur vet man vad som är rätt? När vet man det? När vet man vad som är fel? Och hur vet man det? För ingenting känns rätt just nu. Fast jag trodde att det skulle det, men varför gör de inte det? Men på ett annat sätt känns allting rätt, men rätt för att det känns fel. För det skulle kännas konstigt om det här var rätt.
Jag undrar vad som gjorde att det först kändes så rätt men helt plötsligt så fel, som att det aldrig ens känts rätt. Men det kändes rätt till en början, det vet jag. Kanske kändes det så för att allt var nytt och spännande. Kanske för att jag ville tro att det skulle vara så enkelt när det var rätt. Kanske för att det var rätt men inte på alla plan. Kanske för att det var sommar och allt var fridfullt. Kanske en blandning av allt.
Jag önskar att det aldrig hade känts rätt, inte en enda dag. För nu känns det som att jag är fast mellan att såra mig själv eller att såra honom. Jag kommer behöva såra honom och jag hatar det så mycket. Det känns som att jag aldrig varit taskigare än nu, men det har känts rätt och det vet jag. Men han har aldrig varit taskig och det hatar jag, det ger mig all skuld.
Jag måste erkänna mina känslor genom att blotta mig, för jag kan inte skylla på honom, han har inte gjort något. Han har bara hjälpt mig, hjälpt mig inse att jag har mig själv. Hjälpt mig känna att jag behöver ingen mer. Han har hjälpt mig, men har jag hjälpt honom? Jag har svårt att tro det, men jag har också svårt att tro att vi träffades utan anledning, för honom. Jag hoppas att jag har gett honom något positivt trots att jag behöver vara taskig, taskigare än jag önskat. Men kanske är jag inte bara taskig, kanske ger jag honom möjligheter till annat. Kanske är det så jag har hjälpt honom.
Jag gillar inte det här. Jag gillar inte att behöva såra, jag gillar inte att det inte kändes rätt tillslut, för det är så tydligt, det känns inte rätt längre. Och jag har svårt att sätta ord på varför. Det bara började kännas så, kännas fel helt plötsligt. Men jag vill tro att det ät för att du har någon annan som är rätt, och kanske jag också. Och det skulle vara taskigare att låtsas att det känns rätt, för då kanske jag hindrar det som egentligen är rätt för dig. Och det skulle göra mig mer ont.

Skriven av: Okänd E

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Ann Larsson

Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.

Ann Larsson

På andra plats denna veckan: Petra Christiansen