Kategori: Dikter
Solen sminkar sig med mascara
Ljuset slingras sig in genom fönstret och få rummet att glöda
Man blir varm i hjärtat, nu när en ny dag letar sig fram med möda
Dimmorna ligger kvar som ett täcke där borta vid vallen
På avstånd hör man ljudet och porlandet ifrån vattenfallen
Dagen tar sin början och tvättar sömnen ur ögonen med sin tro
När nu människorna förstår att där borta börjar frihetens bro
Sprid ut hoppet som ett frö och låt det få gro i allas vår själ
Solen dricker snart upp daggen, när den tar av natten farväl
Vindarna för med sig en känsla av vördnad för nattens död
Den som har allt men kan inte ge, är själsligt utan bröd
För när molnen börjar att dansa på himmelens päll
Står alla redan morgonens sol och lyser vid ett tvättställ
Kan man förvänta ett under i dag och se det där underbara
Vindens melodi viskar att morgonen sminkar sig med mascara
För det är för din skull solen lyser med sin aura, strålarna fjäderlätta
Så om du råkar på en nyss uppstigen morgon, njut av detta
Bo Grapenskog
Skriven av: Bograpen
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo