Kategori: Sorgliga dikter
Som en duva
Fast frosten målar gräset vitt
står en duva där bekymmersfritt
sittandes på tallkvist
övergiven och sist
Jag genom frostig ruta iakttar
en duva som fortfarande sitter kvar
bortglömd likt jag
denna vinterdag
När Arne Weise tänder sitt ljus i rutan
tänker jag på duvan som är utan
utan släkt och vänner
jag vet hur duvan känner
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
På spelsidor utan svensk licens kan du spela dina favoritspel och placera spel på olika sporter
Veckans författare:
Ture Holmberg
Tror bestämt att jag gör mig bäst som obeskriven, men den som gör sig omaket att ta sig genom mina kommande ordmassor kommer förmodligen att forma just något liknande en beskrivning f.ö. kan man…
På andra plats denna veckan: Anders Berggren