Kategori: Dikter
Sorg och uppvaknande
Rengnet faller och rinner ner för mitt ansikte.
Tårarna och rengnet blandas och blir till en söt sur blandning som fuktar minna läppar.
Avsaknaden av dig bränner i mitt blod.
Hjärtat slutar slå, jag slutar andas och hur gärna jag än vill så kan jag inte.
Glädje är ett ord som inte längre har någon mening.
Sorgen blir överlägsen och tar över mina tankar, hur mycket jag än sliter så kommer jag inte loss.
Vaknar varje morgon med saknad.
Men min saknad av dig övergår till en saknad av mig, saknar den jag än gång var.
Livet som jag en gång levde med livet.
Reser mig upp och tar mig sakta upp ur min sorg, drar bort gardinen och ser hur livets karusel långsamt åter igen börjar att snurra.
Men det är väl så det är.
Långsamt går det ,ibland, men vem har tid att tänka på det.
När döden står för dörren så tycker vi nog att livet gick lite för fort.
Skriven av: Fredrik
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo