Kategori: Dikter
Spökliga rop del 3
Det är då jag förstår,
att det såhär går,
jag märker snart själv.
Jag vet att jag här hemma,
ja, det kan ju stämma,
sedan min dop,
så hörs deras rop,
för min familj är inte rätt,
jag kan ej äta fett,
inte dricka vatten.
Jag är inte som dem för,
dem bara dör,
jag är ett barn av en ängel.
Jag kommer hem, till underjorden.
Där min riktiga mamma är,
det finns allting där,
de skickade mig hit UPP
för att jag skulle rädda allting.
Men nu kan jag äntligen fara hem,
jag kan inte ta adjö sen,
och när jag ramlar i gropen,
så förbannad dopen,
förbannelsen och orden,
som finns på jorden,
då kommer jag hem.
Jag är inte död som en av dem, jag är levande som ett ljus.
Hjälp!
Jag vaknade igen,
och tänkte på den,
oj, det var bara en dröm,
ja, då bara glöm!
Skriven av: Tamara Mäntyniemi 10 år
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen