Kategori: Dikter
Sprattlande mask
Likt en sprattlande mask betvingar du mig. Du sätter mig ut på agn. Lealöst följer jag varenda vink. Som den dåren du tar mig för, intar jag en lidelsefull placering på agnet. Det gör ont men sen när har du bejakat mina känslor? Du lägger ut mig, låter mig fylla dina behov utan pardon. Du leder mig genom ve och fasa. Allt för dig, allt för att förhindra dina olyckliga tankar att bryta fram. Jag är din ända utväg till livet. Men ändå behandlar du mig som en sprattlande mask mellan dina fingrar. Du ser ner på mig. Av ren skräck skiter jag på mig. Det berör dig inte det minsta. Du bara tar ett fastare tag om mig, ett tag som till slut leder till min undergång...och till din framgång.

Skriven av: Janne Haikara
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:

Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo