Kategori: Dikter
Stängda Portar...prosalyrisk
Så klev vi in igenom vinterns portar
med ängsliga ögon och förlorade hjärtan.
Jag skänkte höstglöden - du gav den inte tillbaka
Tomma händers gravar, med löven redan livlöst bleka
så blev din gåva- din skuld- där blottade du ditt allt
- så är vi tudelade av avståndet
oändliga oceaner av missförstånd och språk
fram till öknarnas ofruktsamhet-
Där växer en blomma hallonröd som gryningen
gödd av hoppets rötter- den sista.
Dina efterlämnade steg - en ekande tystnad
med akustik ända upp till himlarna
- en ensamhet ända ner till helvetet
nu när vinterns portar är stängda bakom oss.
Skriven av: Karin Dahlin
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Anna Maria Simeonidis
Kvinna i 40 års åldern med två stora barn och en sambo. Har precis upptäck vilken terapi det är att skriva. Skriver om det som behöver komma ut. Och sånt som intresserar mig och är aktuellt just…
På andra plats denna veckan: M.J. Jaatinen