Kategori: Dikter
Symbolism
I
Symboliskt talat
Jag sitter här,
i min krypta,
har suttit här länge nu
Tiden tycks ha blivit inlurad
i mitt rum;
dörren har gått i baklås
Varken jag eller tiden kan något göra,
jag kanske inte vill??
Världen utanför stannar aldrig upp &
det skrämmer mig stundtals...
Kanske därför jag inte gör vidare
ansträngningar för att ta mig ut...
Allt har förvandlats till ett sjukligt vacuum.
II
Minnen
Tänker tillbaka på tiden
för vårat möte
Jag ser mötet,
trots nattlig svärta,
som en vackert, ljus hjärtklappning
Det är fördjävligt faktiskt
Nej! inte mötet alltså!
Tiden som följde på mötet;
förvandlades till Slutet...
det är det som är fördjävligt
Vi kunde kanske ha varit perfekta
för varandra,
vem vet?
Ödet förvägrade dock
Minnen av gamla tider;
jag... du... resor i ljus och mörker,
stillheten blandas med totalt vansinne
III
Nu
Situationerna i mitt liv;
oförändrade
Jag vågar inte söka hjälp
för min ångest..
Du avvaktar...
Vi undviker varandra &
det plågar mig till vanvett
Vi vill så mycket
Du behöver din ensamhet
och ingen som stör din fridfulla tankebana
Jag behöver en injektion av c-vitamin,
en injektion av lycka
Lust... det kan man hämta...
Omoraliskt liv och leverne,
vin och allmän synd
Men,
vad hjälper det mig... egentligen?
Caféernas heliga begränsningar
kväver mig på ett abnormt sätt
Kan inte andas, kan inte se
Jag undviker caféerna...
Desillusionerad är jag,
i min fullständigt
ofördelaktiga vånda
Lager av lack & tyll
varvas med
lager av sorg & glädje
Uttömt hjärta banar min väg
i ett liv jag förlorat till mig själv.
Skriven av: Kirsten
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo