Kategori: Dikter
Utan vingar
Mil efter mil,
jag ensam vandrar,
utan något mål.
Högt uppe bland molnen,
flyger de andra,
de med vingar och gloria,
de som slipper vandra.
Molnen skymmer deras syn,
de kan mig inte se,
men jag kan se dem,
jag kan se dem le.
Jag ser avundsjukt på deras vingar,
lyssnar till deras skratt,
önskar jag var en av dem,
önskar jag fick del av deras skatt.
Deras vingar glittrar i solen,
deras klädsel är som snö,
jag ser ner på min egna nakna kropp,
grå som slask och tö.
Jag känner på ryggen full av sår,
från piskornas hårda smällar,
inga vingar, bara sår,
mörka är dessa kvällar.
'Varför blev jag utan?'
jag skriker högt i natten ut,
men det är ingen som hör,
jag vandrar på en väg utan slut.
Mil efter mil,
ensam,
fortsätter jag att gå.
Skriven av: Angelika
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Skogstokig
Roger Skoog : Författare, skribent, musikälskare och boksamlare. Bloggar regelbundet på "Den Skogstokiga Bloggen" och har även hemsideportalen "Skogstokig Förlag" (se länkar…
På andra plats denna veckan: Maja Wellerstadt