Kategori: Dikter om hopp
Vårens under
Träden börjar sakta klä sig med löv. Vissa är kvar alldeles nakna, kala och kalla. Kontrasten skriker att våren är på väg. Den dystra depressionen som vintern omfamnat henne med, lossar långsamt sitt grepp. Cyklandes på min nyinskaffade cykel, beundrade jag det ökade antalet människor som nu börjat komma ut från skrymslen och vrån. Par, barn, unga vuxna, äldre. Det är som en gemensam klocka har ringt, betingad med att det är tid att vara utomhus. Även den ensamma får sällskap i form av den kommande livligheten som årstiden erbjuder. Månen springer kapp med solen, vars strålar når oss tidigare än tidigare. En annan blir irriterad på den intensiva fågelsången, även jag har varit skyldig till detta. Oklart om det är åldern, hormoner eller en förändrad livssyn som numera välkomnar sången med öppna fönster, men lyssnar gör jag gärna.
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Linnzy0
Hejsan :) Inte aktiv här längre
På andra plats denna veckan: Moxica50