Publicerat
Kategori: Dikter om livet

Världskrigen

Inombords brinner det, bombas och skriks. Det pågår ett världskrig mellan tankarna, det känslomässiga, och logiken, det rationella. Ingen håller käften oavsett vem jag försöker dränka och med vad. Jag har provat att dränka tankarna med alkohol och logiken med ett vad fan spelar det för roll. Det är just det, att det spelar roll som är problemet. Kriget handlar inte om små saker som vilken glassort jag ska välja på ICA kl 14 en torsdag utan om sårbarhet. Ska jag öppna upp mig eller inte?

För att det eviga kriget ska ta slut vet jag egentligen vad jag måste göra. Jag måste låta dem skrika, bråka och härja för att kriget ska ta slut. Jag måste börja lyssna på både tankarna och logiken. Men främst av allt behöver jag en fredsmäklare. Någon annan som kan lyssna på båda två och hjälpa mig att reda ut det här. Men problemet med det är ju att jag i vilket fall måste öppna upp mig för att någon ska kunna lyssna och medla fred, vilket hela detta dilemma bygger på. Ska jag öppna upp mig eller inte? Jag måste nog det, för att någon ska kunna hjälpa mig att lösa alla andra världskrig som pågår inom mig. För bara genom att just öppna upp mig kommer jag kanske ha löst det första?

Skriven av: Ökänd

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Christoffer Andersson

Att skrivandet kan uppbära en våldsdisposition är svårt att tro om skrivandets lugna, solitära natur, men historien visar upp åtskilliga exempel på pennor som genom explosiva språkbruk glöder…

Christoffer Andersson

På andra plats denna veckan: Mångatan