Kategori: Dikter
Vilse Mellan Himmel O Jord
Tårarna rinner längst mina kinder,
känslorna öppnar i mig nya sår.
Tårarna i ögonen går att gömma,
men inget kan läka mina sår.
Jag försöker hela tiden att glömma,
men din skugga förföljer mig hur jag än går.
Jag försöker att gå min egen väg,
men kan inte sluta följa dina spår.
Jag ger dig all min kärlek,
men vad är det jag egentligen får?
Jag känner mitt slut närma sig,
snart ligger jag där på en bår!
Livets dagar passerar så fort,
det känns som att jag kom till världen igår.
Många jag känner har råkat illa ut,
men jag har haft en jävla tur.
Jag har varit fri i hela mitt liv,
men nu känner jag mig som inlåst i en bur.
Jag försöker att ta ett steg framåt,
men i min väg står det en hög mur.
Jag kan heller inte backa,
för då blir min själ sur.
Så jag bara står där
och ute i det tomma intet glor.
Jag försöker att hålla fast vid någonting,
men till det behöver jag starka klor.
Jag har sökt länge,
men till min sjukdom hittar jag ingen kur!
Skriven av: vattumannen
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Mimsan1
Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…
På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo