Kategori: Sexnoveller
Amanda E.
Amanda kom hem efter en lång dag med föreläsningar. Med sig hade hon en kamrat som skulle hjälpa henne plugga inför nästa tenta. De satte sig vid bordet i hennes lägenhet, omgivna av böcker och anteckningar. Amanda kände tröttheten i kroppen men också en viss lättnad- snart skulle de sätta igång ordentligt. Hon lutade sig tillbaka och började sakta ta av sina vita strumpor. Det var varmt i rummet, och hon kunde känna hur fötterna var svettiga efter dagens intensiva promenader och stående- Trots detta var hennes fötter noggrant skötta. Hennes tår var perfekta; naglarna målade med en ljusrosa pedikyr som gav ett subtilt, elegant intryck. Den leda huden på hennes fötter glimmade lätt av fukten.
När Amanda drog av strumporna kunde han inte låta bli att lägga märke till hennes vackra tår.
Amanda satt stilla vid bordet, kvällens mjuka ljus strilade genom fönstret och lade ett varmt sken över rummet. Hon kände hur luften runt dem vibrerade av något osagt, en tyst spänning som fyllde varje ögonblick. Amandas fötter letade sig försiktigt, trevande, upp i hans knä mitt emot. En gest som var lika diskret som den var kraftfull. Med sina tår knäppte hon upp hans byxor och drog ner dem lite, samtidigt som hon tittade honom rakt i ögonen och bet sig i läppen med en busig blick. Amandas fötter letade sig närmare, hennes mjuka tår greppade långsamt och försiktigt tag om honom. Med långsamma, varsamma rörelser lät hon tårna röra sig upp och ner- en mjuk rytm som snart blev en tyst puls mellan dem. Upp. Ner. Upp. Ner. Amandas tår grep lätt, som om de letade efter något att hålla fast vid, en subtil lek av kontroll och närhet som bara hon visste hur man utförde.
Hon mötte hans blick och fortsatte samma rytm. Han satt stilla, tyst, som om han inte ville störa det ömtåliga ögonblicket. Amanda kände varje liten förändring i hans kropp, varje svar på hennes rörelser. Plötsligt böjde hon sig mot honom och greppade tag om hans anklar med bestämdhet. Hon lyfte upp dem och höll fast hans ben under sina armhålor, ett sätt för henne att ta all kontroll. Det gav henne styrka och makt- en tydlig signal att hon styrde över vad som skulle hända näst i hennes spel.
Sedan förändrades rörelsen. Sakta blev den snabbare, tårna rörde sig med en mer intensiv takt. Upp, ner, upp, ner. Samtidigt som takten ökade, ökade Amanda trycket med tårna, höll fast hårdare runt honom. Det var inget hårt grepp, snarare en bestämd och fokuserad närvaro, som om hon ville visa att hon hade kontrollen i sin hand- eller rättare sagt, i sina fötter.
Hon kände spänningen stiga, hur hans kropp reagerade på den upptrappande intensiteten. Rörelserna var rytmiska, nästan hypnotiska. Upp och ner, snabbare och mer bestämt, varje rörelse fylld av en tyst kommunikation mellan dem. Sedan saktade hon ner takten igen, återgick till en lugnare och jämnare rytm.
“Jag kommer räkna ner från tio,” sade Amanda sin mjuka röst, “och vid ett vill jag att du ger mig allt, okej? Du får inte göra det innan.”
“Tio.” Amandas blick var stadig, lugn, som om hon precis hade satt tonen för vad som komma skall. Han satt tyst, försökte hålla sig stilla, men ett svagt ryck i hans käke antydde att han redan kände spänningen.
“Nio.” Hennes ögon glittrade till med en antydan till utmaning. Ett litet darrande i hans axel avslöjade bara hans ökade förväntan.
“Åtta.” Hon rynkade lätt pannan, som om hon koncentrerade sig på att kontrollera varje rörelse, varje känsla. Hans kropp började få små ofrivilliga ryckningar, fingertoppar som krampaktigt spände sig mot underlaget.
“Sju.” Amanda bet sig lätt i underläppen, ögonen fyllda av en blandning av lekfullhet och kontroll. Han andades något tyngre nu, musklerna i hans lår spända.
“Sex.” Hon log, nästan som om hon nyss tagit del av en hemlighet. Hennes blick blev intensivare. Hans tåspetsar började röra sig smått, som om de trevade efter något att greppa.
“Fem.” Amandas ögon smalnade och hon lutade sig lite framåt, fokuserad, för att försäkra sig att varje rörelse registrerades. Han bet ihop käkarna, en ofrivillig svettpärla bildades i pannan.
“Fyra.” Amanda höjde ögonbrynet lätt, leendet hårdnade till ett utmanande uttryck. Hans andning blev snabbare och hans händer knöt sig.
“Tre.” Hennes blick blev skarpare, nästan hypnotisk. Han hade svårt att sitta still, och hans ryckningar blev allt vanligare.
“Två.” Nu spretade och krökade hans tår ofrivilligt, som en reflex av den starka känslan som börjat bli för svår att uthärda. Med ett nöjt leende kände Amanda all denna spänning byggas upp till klimax genom hans ben. Hennes ögon nu fyllda av triumf. Hon kände med erfarenhet på sig att det när som helst var dags och ökade trycket lite till- hårdare och intensivare. Upp, ner, upp, ner.
“Ett.” Amandas fötter rörde sig som en vågorna på havet, fulla av kraft och kontroll. “Kom, kom på mina fötter, ge mig allt!” sade Amanda med upprymdhet och förväntan. Just i det momentet frigjordes all den uppbyggda spänningen. Pulserande explosioner av känslor som täckte Amandas fötter och rann ner mellan hennes tår.
Hon stannade upp i ögonblicket och lät fötterna vila. Med ett litet leende på hennes läppar kände Amanda en varm stolthet sprida sig genom kroppen- stolthet över kontrollen hon hade, det hon hade skapat, vetande att hon ägde varje sekund av ögonblicket.
Amanda gned fötterna mot varandra och lät den varma lena vätskan spridas ut . Hon gnuggade tår mot tår, sula mot sula. Varje rörelse en meditativ bekräftelse på hennes egen styrka och sexuella närvaro. Det var mer än en fysisk handling- det var en hyllning till stunden. Amanda såg upp och mötte hans blick igen. Ett leende av tyst förståelse mellan dem. Hon log mjukt och förde långsamt bort sina fötter från hans knä och gav honom en stunds vila.
“Vi får inte glömma varför vi är här” sade hon och drog på sig sina vita svettiga strumpor igen, nu täckta av tydliga blöta fläckar.

Skriven av: pseudonym
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:

Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Dasi Rygord