Publicerat
Kategori: Övernaturliga noveller

Astralresa Novell

Det var länge sedan jag använde mina mediala gåvor. Jag känner nu att jag är redo för en nystart i livet. Med mitt medvetandet att jag kanske inte kommer vara mig själv efter denna resan så är det värd att gå den nya vägen.
Mina rötter har alltid funnits inom andevärlden. Min mormor och gammelmormor har alltid sett och känt av det övernaturliga. Min enda rädsla är om jag tillåter mig själv att använda mina speciella gåvor är att jag släpper kontrollen helt.
Men jag är säker, min nästa resa ska vara en astralresa. Jag bestämmer mig för att resa genom tid och rum.
När kvällssolen visar sig och värmen avtar, gör jag mig redo för en ny och spännande resa.
Jag tänder lite ljus och rökelse för att förbereda mig och slappna av. När jag börjar att meditera så hör jag fågelkvitter och känner en bris, en doft av blommor. En känsla av lugn infinner sig i min kropp och själ. Det är dags att släppa taget om min kropp.
Min själ håller på och lyfter ur den fysiska kroppen, darrningar och skakningar känns i hela mig. Mina tankar avtar och jag blir helt avslappnad. Det första jag kan förnimma är mitt egna hem, jag känner hur jag förflyttar mig sakta men säkert genom alla rum. I ett svävande tillstånd fortsätter jag in i hallen och lägger märke till att min ena katt sitter i fönstret och stirrar ut, men med en gång så vänder hon sig om och tittar mig rakt i mina ögon för att sedan hoppar ner och springer iväg. Jag tänker inte så mycket mer på det och vill gärna fortsätta min resa. Jag svävar genom ytterdörren och upp mot himlen. Plötsligt känner jag av en slags duns inom mig och allting omkring blir becksvart. Det känns som om jag snurrar runt, det känns oro väckandet. Jag blundar för att hoppas på att jag snart kommer tillbaka till min kropp igen. Men när jag öppnar mina ögon så ser jag att jag är mitt i ett rum. Det här känner jag inte igen och börjar bli orolig vart jag har hamnat. Men jag bestämmer mig för att titta mig omkring. Jag ser ett bord, några stolar och en öppen spis. Jag lägger märke till dessa möbler och hela rummet, hur det ser ut. Detta är inte 2017, det ser jag nu. Möblerna är handgjorda och det luktar trä och ved i hela rummet. Det står tallrikar och koppar av trä på bordet. Nu hör jag någon som ropar på någon. En känsla av rädsla vaknar inom mig. Det är dags att gå vidare utan att jag blir sett, för jag är fortfarande osäker om jag är synlig eller inte. Så jag beger mig genom fönstret och ut. Solen skiner högt upp, klockan måste vara runt 12. Värmen av solen känna jag tydligt av. Ett litet tag flyger jag runt och tar in allt jag ser. Blicken fastnar på människor som går hit och dit. De har annorlunda kläder på sig. Kvinnorna har en blus på sig som börjar runt halsen och en kjol som slutar vid ankeln. Män har lite mer olika kläder på sig, vissa har bara en slags skjorta på sig och ett par enkla byxor, medan andra har kostym på sig som verkar välsydda. Jag inser nu att jag befinner mig i 1800 talet. Det här kan inte vara sant. Är jag verkligen här eller drömmer jag bara? När jag svävar omkring så ser jag också barn springer här och leker med bollar och träleksaker. De verkar vara nöjda, mycket skratt och gap. Ett speciellt hus får jag fokus på. Huset är vitt och har stora fönster, det känns som det är här dom rika bor. Men när jag kom igenom väggen så upptäcker jag flera barnsängar, här finns det många barn som leker och har sig. Ett leende bildas över mina läppar. Jag älskar barn. Mina tankar bleknar till när ett barn skriker högt. Jag hör inte vad barnet skriker, men när jag letar efter rösten så ser jag en pojke som står helt förskräckt och verkar peka på mig. Flera barn som tittar åt mitt håll blir rädda och flyr ifrån rummet. Dock så finns det en flicka kvar sittandes i ett hörn. Jag hör henne viska “Jag är du och du är jag.” Med ett ryck hamnar jag tillbaka i mitt rum, i min säng. Jag vaknar till och börjar undrar vad exakt som har hänt och framförallt var det mig jag träffade under min astralresa?

Jag skriver dikter om mitt liv, min bakgrund, kärlek, besvikelse, drömmar samt fantasier. Gillar även skriva noveller och tycker det är kul att dela med mig av mina skapelser. :) Jag är 35 år och har man samt 1 barn. Ursprungligen kommer jag från Tyskland. Jag kommer från en trasig familj och skriver oftast dikter om detta.
Jina är medlem sedan 2017 Jina har 7 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Ann Larsson

Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.

Ann Larsson

På andra plats denna veckan: Petra Christiansen