Kategori: Spänning noveller
Back om min rygg
Boom !! Smällde det bakom min rygg. Jag vänder mig snabbt och såg en man med ett vapen i handen och det jag inte hade trott hade hänt och klockan var bara 13.50 och sista lektionen skulle snart börja men jag han inte ens regera och halva klassen var redan döda och låg blod på glovet och där på det blodiga glovet stog en man och börja rikta sitt vapen mot mig. Jag blev stel och kunde inte röra mig men i sista sekunderna så visste jag att tid är förbi men det ville jag inte tänka på. Jag blev helt vit i hela ansiktet och kunder inte andas vanligt men han ville inte skjuta mig han skönt ett skott som gick förbi mig och nästan träffade en kille gick i 8an med en utlensk bakgrund och då förståg jag att han ville hägnas på någon på skolan men jag visste inte hur många som var utlenska i denna skolan. Men jag Jocke Svensson som var mitt namn stog tyst och manen som hade ett vapen i handen gick bara förbi mig. Men efter det så vände han sig om och slog ner mig med hjälp av vapnet och jag hade så ont i hela huvudet men sen började mycket blod från näsan forsa ut för jag trillade på näsa. Men efter det så fick manen med vapnet vidare och började skjuta mot han som han hade missat innan men började skjuta efter honom igen. Jag började springa mot lysset med handen framför näsa men det hjälpte inte blodet bara forsa mera. Men lysset jag trodde var inte lysset. För att lysset var fullt med blåa lampor som snurrade runt och hundra talas poliser stog utan för och väntade på sin singal. Pris när jag skulle ut så började dom hundra talas poliserna springa in. Men en polis stannade med mig och frågade vad som hade hänt. Jag slött min ögon och började tänka på vad som hade hänt min klass och vad som hade hänt med alla som var kvar i skolan och vad som hade hänt med killen som nästa dog back mig rygg. Och alla andra som dog back om min rygg. Men jag tänker på manen med vapnet och vad han var nu och vad han skulle tar väg. Men i samma ögonblick så väckte polisen mig. Han ställde från igen jag berättade allt jag hade sätt och vad manen var på väg och efter jag hade berätta det så sa polisen att manen du såg led av svåra ADHD problem. Men jag bara stog och tittade på polisen. Men när polisen sa sitt namn så började jag att regera han sa namnet igen och då hörde jag namnet. Och namnet var Simon Bengtsson då mäkter jag att det var min pappas kompis eller någon annan med samma namn och samma yker. Jag frågade han om det var han och då började han skratta. Jag blev glad och började kram han. Först så såg jag inte att det var han back om masken men efter han sa sitt namn blev jag glad igen. Pappa kompis sa till mig att gå bort till ambulansen för att kolla upp mig. Men i samma ögonblick hörde man skott och att glas om trillade ner från övervåningen. Men sen hörde jag inget mer jag trodde jag döv men det var jag inte. För jag hörde fotfarande med inga skott eller rutor som gå sönder. Nej , men jag såg poliser komma ut från skolan och att ambulanspersonal började springa in mot skolan. Och allt hade bara hänt på några minute.
Skriven av: Holma
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen