Publicerat 11.03.2011
Kategori: Novell

Början på en novell

Jag visste att något var fel. Det var på tok för mycket vakter och personal på platsen för att allting skulle vara okej. Jonte hade smugit ner en öl i byxorna för att komma ut omärkt. David hade tagit Snickers och Cola. Vi satt utanför och väntade på Linus. Kunde han inte ha varit snabbare? Hade det gått snabbare för honom så hade vi kommit ut omärkta. Vi blev alla anhållna. Vi fick gå in på kontoret. Ja, ni hörde rätt. Kontoret. Det fruktade kontoret bland alla snattare som fanns i vår stad. Där inne satt vakten med kamerorna. Vi visste att det skulle hända någon dag, men efter vårt uppehåll med snatteriet under två veckor så trodde vi att det skulle vara lugnt.
– Har ni tagit den stora svarta killen? Hörde jag att det sas långt bort i butiken innan vi blev tagna. De hade tagit Jonte, utan att vi hade märkt det. Sen efter det, så blev David tagen. Jag, Ali, Anders och Robin satt utanför och väntade på Linus. Linus blev vår dom kan man säga. På grund av Linus så blev jag anhållen. Med tanke på mitt brottsregister, var detta en liten sak. Den enda tanken var Amila. Vad skulle hon säga? För er som inte förstod, så är Amila min flickvän sen 4 månader tillbaka. Det var nog för henne att jag ens umgicks med David och Jonte. De mest kända snattarna och pundarna i staden. Vad ska hon nu säga när hon får reda på att jag sitter i ett förhör med alla de andra också? Livet kunde inte bli värre. Här sitter jag, på kontoret. Utan föräldrar. Utan en målsman. Mina föräldrar dog i en olycka för två år sedan. Det är anledningen till att jag blivit en sådan syndare. Grov misshandel, vållande till annans död, rån. Man kan säga att Amila var min räddning. Hade jag inte upptäckt henne tidigare, hade jag suttit på uppfostringshem nu. Frihetsberövad.