Publicerat
Kategori: Novell

Den isspräckta insjön

Det var en sen afton i slutet av Mars och Magnus satt infängslad i sitt lilla rum på internatet, Det ända som fyllde det va några affischer på väggarna och några brev hans mor skickat. Detta störde inte Magnus utan han tyckte om sitt lilla rum som det ibland va onormalt tyst i. Dagen innan hade han fått nog av sitt så kallade förhållande med Lisa. Han hade kommit tillbaka från sitt påsklov och hade redan innan lovat sig själv att inte gå in till hon, nej, hon skulle komma till mig hade han sagt så många gånger dagen innan att han hade tappat räkningen. Kvällen spenderade han hos sin vän Kim som bor i en 1a sedan jul. Hos kim är det lugnt, man kan vara sig själv, Ida och Sofia är där också så spänningen som ibland trycker hål i huvudet på Magnus är som bortblåst. När han senare kommer tillbaka till internatet är det direkt in till sitt rum. Inga sms från Lisa, skönt tänkte Magnus, fast även om han sa så för sig själv så var det ändå inget som stog rätt till, han ville springa dit o skrika ut hur han kände, han tänkte inte finna sig i sånt här nått mer! Det va ju därför han flytta hit från första början, och nu ännu en gång vara slav under någon mer dominant fanns inte, han satt i sitt rum och läste lite ur sin bok. Det vibrera på kylskåpet, "fan" tänkte Magnus, säg att det är Ida som vill röka eller något. Han läser på mobilens fraga skärm. "Lisa" "fan" tänkte Magnus igen.
Han läser meddelandet och det står som så många andra kvällar, "varför är du så skumm idag?"
Magnus klarar det inte mer. Vadå skum ?! vadå svår !?
Magnus rusar ut genom dörren, fort igen enkel korridoren, snabbt in till dubbelrumms korriodren, höger vid internat telefonen, han hör röster från rummen, skratt.. han tänker om ändå han kunde bara någon gång nöjja sig med att vara med kompisar, strunta i tjejer..dom förstår mig ändå inte.
Han närmar sig Lisas dörr, pulsen stiger, han påminns av tiden hemma med sin bror, han ser sig själv i sin bror och tas tillbaka till kvällen han låg på sitt rum och skakade efter sin brors anfall,då hans bror hade frågat om han ville dö, ja sa Magnus, snälla döda mig.Han känner sig illa till mods. vad ska jag säga ? Nu skakar Magnus.
Han knackar tre gånger bestämmt på den hårda trä dörren.Efter ett par sekunder öpnnar Lisa, hon har täcket virat runt sig, han får en glimt av hennes himmelrika byst, tänk inte, gör nått!
"Vafan har jag gjort nu då!?" vräker Magnus ur sig och Lisa blir tagen, hon har aldrig sett Magnus såhär, inte mot henne iallafall.
Va ? vad är det ? lugna ner dig..
Nej! jag tänker fan inte lugna ner mig! skriker Magnus, nu med nästan högre röst än tidigare.
Varför är jag skum för!?
jag vet inte.. tvekar Lisa
du vet inte !? vad får dig att skriva något sådant sms då ? och det är ju inte precis första gången!
Vad har jag gjort för att du ska tycka det !?
ja, du har ju inte kommit in till mig idag?
Varför ska jag göra det varje jävla gång! vi har varit tillsammans i snart 2 månader och du har inte en ända gång kommit in till mig och snackat med mig?
jamen du har ju gått förbi flera gånger ?
Vadfan spelar det för roll ? jag kanske har haft annat för mig ? Magnus röst börjar tveka, han svettas nu, han vill därifrån, vill inte vara med om sån här skit igen, inte mer..
men jag är feg..
Feg för vadå ? att komma och säga hej !? säg istället vadfan det är jag gör fel !?
men jag vet inte hur man ska vara en flickvän...
vet inte hur man ska vara !? du behöver bara vara dig själv och det vet jag att du kan !
Magnus får nog..han börjar snart gråta, han kan inte..inte visa det för henne, han har sitt ideal att tänka på. Magnus rusar istället ut och smäller igen dörren, precis när han gör det säger Lisa, men du, hallå..
Magnus går tillbaka med vingliga kliv, men det finns ändå nått bestämmt i dom, det hör man på gången, det ekar och det hörs längre inte några skratt från några rum.
När han kommer tillbaka till sitt rum så sätter han sig ner på sängkanten, fan..inte nu igen.
Han börjar svettas, kollar runt i rummet, andningen blir snabbare, står inte ut, rycker åt sig jackan och hans halvfulla paket Marlboro Light.Utanför sin dörr så möter han Ida.
Hur är det Magnus ?
ja vet inte..jag måste ut, bort..
okej, jag sitter i allrummet och väntar på dig.
Mm. Magnus går ut genom dörren och skyndar sig iväg till den ända platsen han vet han är helt själv, bryggan vid den lilla insjön, där isen ligger snöspräckt som ett tunt lager av det vitaste sockerkornet, ingen kan begära något, han vet att om han sitter här kan han inte göra något fel, inte störa någon. Allt rusar genom huvudet, hur hans agerande tidigare tagit honom där han nu är, Lydia, Nikki, Amanda..allt borta, allt på grund av mig.
Han sitter ute på bryggan och kollar ut, va fridfullt..inga bekymmer, ingen som kan ta något ifrån honom.
Men vill han ha det såhär igen? Vill han vara ensam ? Nej, han bestämmer sig för att gå och prata med ida, Med samma steg som han tog efter han varit och pratat med Lisa går han över bryggan, dom stora plast tunnorna ekar när han går med sina kängor över dom nästan sönderrötna trä plankorna.
Han går till Idas rum men stannar till snabbt utanför då han hör hon prata med Lisa om han.
Asså jag orkar inte med Magnus längre, han bara byter tjejer hela tiden och sedan sitter han där ensam på sitt rum, väntar på att någon ska komma och tycka synd om honom.
mhm, jag blev så trött på han i slutet, det roliga är ju att han aldrig fatta att jag bara ville vara ihop med han för att han hade en stor kuk. Haha skrattar Ida, nej, den grabben har nog några skruvar lösa, han kommer nog aldrig förstå det. Skit i det jävla psyko barnet nu.
Va !? vad händer ? Detkan inte vara sant..inte Ida.
Ida var den Magnus såg sig själv i, den han alltid kunnat prata bekymmer om, men nej, nu hade den tjejen som han trodde stog han närmast gått bakom hans rygg.Magnus sprang med tårarna i halsen till sitt rum och brast ut i fullo. Hela hans värld gick sönder. Nästa morgon gick inte Magnus till skolan. Han kunde inte kolla Ida i ögonen, han satt på sitt rum till lunch, satt längst ner i matsalen och åt fort, även om det var jättegod mat, chicken nuggets med ris, en av hans absoluta favoriter, typiskt tänkte Magnus. Efter det gick Magnus in på sitt rum o satt där tills han bestämmde sig för att gå ner och låna en bok i en trilogi som han hade börjat blogga med ett par dagar tidigare. När Magnus sedan kom till sitt rum så var han så utmattad av gårdagens händelser att han hann knappt läsa första kapitlet ur sin nylånade bok innan han slummrade in och varmt välkommnande John Blund. Magnus vaknar upp med en fruktansvärd smak i munnen, klockan är 21.30, fan, då har han inte bara missat middagen utan ävan kvällsfikat, aja det får väl bli grova mackor igen tänker Magnus. Lika bra det, hade nog ändå inte velat se någon av dom när han satt där i sin säng och tuggade på sitt gamla hårda bröd som han inhandlade av lånade pengar av Erik Medan han sitter och tuggar på sitt sega bröd och dricker sitt te så går han in på en community sida för att se om någon har varit inne på hans sida.
_Cocos_ , vad är det för någon tänker Magnus, när han klickar in hennes sida med sitt sega internat bredband så kryptas sidan sakta med säkert ner och han tror att han ser i syne. En sådan ängel. Det är inte bara hennes gudomliga ögon som får en ängels att likna ingenting, utan en blandning av hennes prydfulla lockiga blonda hår som både utstrålar stil men oskuldsfullhet. Magnus skriver. Tar inte lång tid innan hon svarar. Dom pratar lite och efter en stund så blir det utbyte av msn. Johanna heter hon och bor i staden brevid. Dom pratar
och Magnus börjar berätta om sig själv, då känner han en rysning genom hela kroppen. han lägger ner sin hårda smörgås på hans stora blå musmatta, han ställer ner sin varma te kopp som gör att han svettas när han klunkar i sig. Magnus huvud börjar snurra. Han börjar höga vaga röster som låter som siden i hans öron, han känner sig förtrollad. "Isspräckt" "Isspräckt" "Isspräckt"
Vad händer med mig tänker Magnus..är det någon som försöker driva med mig.
Johanna som hon heter frågar varför han inte svarar. Då händer något som får Magnus att välta bak på sin trä stol, han slår i huvudet i det lillakylskåpet som står bakom han, Magnus svimmar.
När han sedan vaknar upp så märkar han att Johanna har loggat ut, Nej tänker han.
Han kollar vad hon skrev innan hon loggade ut.
Men ? det här stämmer ju inte säger Magnus..
"Förlåt Johanna men jag måste gå en promenad och ransaka mig själv, om jag inte loggar in på msn så är det för min dator är på lagning, och om jag inte heller svarar på min mobil så är den hemma.."
Johanna hade tagit det hela som en ända stor diss. "Men...jag som tyckte du verkade vara annorlunda, du verkade ju vara så snäll..tror inte det är bra om vi skriver något mer."
Detta va droppen för Magnus, han kunde inte ens längre sitta på sitt rum och prata med en tjej över msn utan att förstöra det. Detta blev för mycket. Han bestämmde sig för att gå till den platsen där han hade fått sin ljusa ide` att gå till Ida. Magnus sitter på bryggan och drömmer sig bort.
Sedan kollar han tillbaka till stigen till hans skola, Nej,
Magnus tar sin silvertejp rulle och virar ett par varv runt näsa och mun, sedan ber han till Gud att ta hand om Johanna. Sekunden senare ligger Magnus på botten av den isspräckte insjön, nu tänker han, nu kan inte någon göra nånting.

2 dagar senare dog både Ida och Lisa när dom skulle gå på stan. Påkörda av en gråtande mor som precis förlorat sin dotter på grund av att hon tagit självmord där det stog.
Du var annorlunda Magnus. Jag älskade dig från första stund.

Skriven av: Pelleman

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga böcker, inga barn, inte mycket att skryta med kort sagt. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! :-) Är du mer nyfiken, samt modig, så finns jag gömd någonstans i krokarna,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren