Publicerat
Kategori: Novell

Den kurviga livsstigen vi kallar livet

Kommer jag någonsin ha förmågan att lära mig hantera svåra stunder under min resa på livetsstig?
Det troliga är att jag kommer ha svårt med att hantera jobbiga stunder i livet så som en "normal person/människa kommer göra. För mig handlar det om att överleva när under just sådana perioder vilket gör mig väldigt avundsjuk på människor som kan skaka av sig såna stunder i livet för att sedan gå vidare. Att vi kommer möta sådana stunder flera gånger under vår resa i livet råder inga tvivel om vilket gör det en mer viktigt att hitta ett bra sätt att tackla dessa stunder för mig och många andra också för den delen.

Den här resan kommer handla om hur jag hanterat min resa fram till nu, där min förhoppning är att slå hål på myterna om att det som oftast handlar om vilken tragisk uppväxt eller liknande du haft och att det skulle vara anledningen till att jag gör som jag gör.

Jag är uppväxt söder om Stockholm i en förort som heter Haninge. Där växte jag upp tillsammans med mina två bröder samt mina föräldrar som en idag håller ihop och älskar varandra väldigt mycket.

Vi hade en otroligt kärleksfull uppväxt mina bröder och jag, där min pappa var delaktig i precis allt vi gjorde. Jag kände mig alltid lite annorlunda när jag gemförde mig med min bröder vilket gjorde att jag tog på mig rollen som de svarta fåret i våran familj.
Tyvärr en känsla som jag bar själv och ingen känsla mina föräldrar eller bröder delade med mig. Väldigt tidigt tog jag på mig ansvaret för att se till att ingen bråkade med mina bröder, vilket betydde att jag började umgås med just den typen av personer som satte respekt hos omgivningen på ett aggressivt sätt.

Det här beteendet var långt från dom värderingarna jag var uppväxt med samt även vad jag själv bar på, vilket gjorde att jag även i den här världen inte kände mig hemma. Jag som är en väldigt känslig person som bryr mig om hur andra har de. Detta gjorde inte saker och ting lättare utan snarare att jag kände mig en mer splittrad i vem jag var och var jag skulle passa in i allt de här. Tidigt i mitt liv kom tex alkoholen in på helger tillsammans med mina vänner, trots att jag nästan aldrig mådde speciellt bra av att dricka gjorde jag det för att inte vara någon fegis.
Dom jag umgicks med var ofta mycket äldre än mig själv vilket gjorde att jag ofta ville skolka i skolan för att kunna umgås med dom. Det här var enligt mig något bra för nu slapp jag vara i skolan där jag ända från ettan tyckt att jag ändå inte förstod någonting ut av vad läraren försökte lära ut.

Först senare i livet har jag förstått att i skolan handlade det om att jag hade stora läs och skrivsvårigheter och jag skulle inte heller bli förvånad om jag hade någon släng av bokstavskombination. Jag har också under hela min uppväxt tagit allt väldigt personligt vilket lätt till att jag ofta känt mig värdelös gentemot andra. Så ofta rasade mitt mående redan då, när jag enligt mig själv mötte en motgång.

Jag hade noll självkänsla eftersom jag enligt mig själv aldrig kunde göra något bra utan hela tiden misslyckades på mållinjen, de här är tankar jag skämdes för och därför inte delade med någon inte ens mina underbara föräldrar.

Allt de här fortsatte under hela min skoltid vilket ledde till att jag hoppade av redan i nionde klass för att börja jobba som bagare. Då fick jag höra att från både lärare och andra personer att såhär kan det vara eftersom du är så skoltrött. Jag var inte skoltrött!, jag var trött på att hela tiden misslyckas i skolan och att ingen där såg att jag behövde stöd från någon där för att lyckas.

När jag vid 18års ålder skulle ta körkort så var jag tvungen att skriva körkortsprovet över åtta gånger och det borde ha gett en indikation på att jag behövde hjälp med vissa bitar i livet. Trots det så tog jag mitt körkort.

Jag hade då träffat en underbar tjej som jag hade varit tillsammans med i två år och älskade henne väldigt mycket så när hon lämnade mig ramlade hela himlen ner för mig och jag var helt förstörd.

Under den här tiden kom jag för första gången i mitt liv i kontakt med amfetamin som jag blev erbjuden att prova en natt efter vi varit ute på krogen. Kan nog vara det dummaste jag någonsin tackat ja till!

Det blev resan till en kärlekslös tid av smärta och sorg.

En kille som sett livet från två sidor där den ena sidan består av relationer, familj, lycka och underbara stunder. Den andra sidan kan bäst beskrivas med ett ord Mörker! Idag har jag förmånen att finnas till hand för både min familj samt ungdomar i vårt avlånga land. Då jag idag arbetar med ungdomar samt vägleder dom under deras livsresa.
Flippen är medlem sedan Flippen har 3 publicerade verk

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Anders Berggren

Skrivande livsnjutare. Jakten Efter Verkligheten är efter Förändringen den andra utkomna boken i en tilltänkt serie om fem. Skriver nu Jakten på Sanningen.

Anders Berggren

På andra plats denna veckan: Natasha Korsbäck