Den ofrivilliga barnvakten

En socialsekreteraren från socialkontoret hade kontaktat henne. De ville att hon skulle komma till ett möte. Hon undrade vad socialen ville henne. Hon var inte någon missbrukare och hade inte misskött sig på nåt sätt som borde ha föranlett någon åtgärd från socialen. Kvinnan i telefonen hade lugnat henne. Sagt att det gällde en förfrågan och inte någon anmälan av något slag. De bestämde tid och dag för besöket. Det kändes nästan lite spännande tyckte hon.
Två dagar senare infinner hon sig på socialkontoret. De hälsar på varandra och kvinnan förklarade att mötet hölls på grund av en annan persons önskemål. Det var en ung kvinna som hade en bebis liksom också hon hade. Den unga mamman hade tagit kontakt med socialen för att få hjälp. Hon visste vem det var. Linda hette hon och de hade blivit bekanta med varandra under deras barnvagnspromenader. Linda bodde i husen nedanför där hon själv bodde. De hade lärt känna varandra under promenaderna. De hade jämngamla bebisar. De var några månader gamla.
Linda var ung. Inte ens 20 år fyllda ännu. Linda hade nyligen blivit en ensamstående mamma eftersom hon hade separerat från barnets pappa. Hon tyckte nog lite synd om Linda. Det var väl inte så kul att bli ensamstående med ett barn i så unga år.
De första veckorna hade de träffats utomhus med sedan började de umgås hemma hos varandra. Inte så ofta kanske men det hände ibland. De fikade och pratade. Efter ytterligare ett par veckor undrade Linda om hon inte kunde vara barnvakt åt hennes barn. Linda hade blivit kontaktad av sina gamla klasskompisar som ville träffas på en återträff. Hon tyckte att Linda absolut skulle gå på klassträffen och lovade att sitta barnvakt.
Hon gick hem till Linda tidigt på kvällen som hon skulle träffa sina gamla klasskompisar. Linda lovade att hon skulle komma hem ganska tidigt. Absolut före tolv lovades det. Hon önskade Linda en trevlig kväll innan hon gav sig iväg vid 19-tiden på kvällen .
Kvällen förflöt lugnt. Hon åt lite av tilltugg som Linda hade handlat hem till henne. Och så tittade hon på tv för det fanns inte så mycket annat att göra. Tiden sniglade sig fram men bebisen var snäll och sov hela tiden. Klockan närmade sig tolv och Linda hade ännu inte hört av sig. Hon hade lovat att ringa någon gång under kvällen men hade inte gjort det. Till slut så blev klockan tolv och ingen Linda kom hem. En bra stund senare så ringde i alla fall Linda och sa att hon inte kommer hem förrän på morgonen efter och sa att hon fick sova över där. Hon i sin tur fick ringa hem till sin sambo och förklara att hon blev tvungen att sova över hos Linda. Hon bytte blöja på bebisen innan hon gick och la sig men behöll kläderna på. Hon kände sig inte bekväm med att tvingas sova över hos Linda. Det hade hon inte alls velat.
Linda kom hem vid 10-tiden på förmiddagen dagen efter. Lite irriterad var hon på det som hänt men tänkte att oväntade saker kan hända vem som helst så hon tänkte inte vara irriterad något mer. Frågade bara om Linda hade haft det trevligt och det hade hon. Livet går vidare och de fortsätter att ses med jämna mellanrum. Och så kom dagen när Linda ville träffa sina kompisar och bad henne igen att sitta barnvakt. Hon gick med på det men bara på ett villkor. Hon ville inte sitta barnvakt hemma hos Linda. Bebisen var så liten att Linda kunde lämna den hos henne. Bebisen kunde sova i sin barnvagnsinsats menade hon. Linda gick med på det om än lite motvilligt för Linda hade hellre sett att hon var hemma hos henne. Det var något hon inte tänkte gå med på en gång till så det fick bli hemma hos henne själv. Linda hade haft turen att få en väldigt snäll bebis som inte krävde så mycket. Man behövde inte bära omkring på den för den verkade så nöjd med tillvaron och grät nästan aldrig. Bara man såg till att mata och byta blöja tillräckligt ofta på honom så var han tyst nästan hela tiden. Att sitta barnvakt var således inget problem den här gången heller. Den här gången kom Linda och hämtade sin bebis som hon hade lovat. Hon kände väl pressen på sig att hålla det hon lovat när barnvakten inte var hemma hos henne den här gången.
Det dröjde inte länge förrän Linda behövde en barnvakt igen. Hon och hennes sambo ställde upp igen eftersom det gått så bra förra gången. Dessvärre så gick det inte lika bra den här gången. Linda kom inte och hämtade sin bebis förrän på förmiddagen nästa dag. De började tycka att Linda utnyttjade dem på ett oschysst sätt. Det var rent av oförskämt som hon höll på. De ville nog inte sitta barnvakt någon mer gång åt Linda. Problemet var bara att Linda hade fått mersmak av träffarna med sina kompisar och ville fortsätta med det. Linda hade behov av barnvakt igen och tänkte fråga dem och fick faktiskt igenom sin vilja. De skulle sitta barnvakter igen men hon hade fått tigga och be ordentligt den här gången för att få dem att ställa upp. Linda kände på sig att hon var tvungen att skärpa till sig om hon skulle få dem att vara barnvakter även i fortsättningen. Hon tyckte det var perfekt att hon hade lyckats komma i kontakt med det här paret som verkade ställa upp varje gång hon bad om det. Så den här gången var hon noga med att hämta sin bebis på den tid som de hade bestämt. Hon ville ju inte sabba något inför framtiden.
Men sen blev det mer problematiskt. Linda glömde bort att hålla sig skärpt. Linda hade lyckats att få henne och hennes sambo att sitta barnvakt en helg till. Ja eller en lördagskväll i alla fall. Hon och sambon hade ställt upp lite motvilligt. De hade egentligen tänkt ägna sig åt annat den helgen. Men de ville vara lite hyggliga och ställde upp. Den här gången hämtade inte Linda sitt barn varken på natten mellan lördag och söndag och inte på hela söndagen. De försökte ringa till Linda men hon hade gjort sig oanträffbar och svarade inte. De ringde flera gånger även sent på kvällen. De blev lite oroliga. Tänk om det hade hänt Linda något. De övervägde om de skulle anmäla det till polisen. De valde trots allt att avvakta lite. Det var ju inte första gången som Linda dröjde med att hämta sin bebis eller höra av sig. De skulle vänta till måndag innan de gjorde något. Det var tur att de väntade för Linda hämtade bebisen på måndagen. Sambon jobbade så hon var själv hemma med barnen när Linda ringde på dörren. Det hade hunnit bli eftermiddag och hon hade börjat tro att de verkligen skulle bli tvungna att göra en anmälan. Det var ju skönt att de slapp göra det. Hon berättade för Linda att de hade tänkt kontakta både polisen och socialen eftersom hon inte hade hört av sig. Hon sa att om det hände igen så skulle de överlämna hennes barn till socialtjänsten. Kanske var det mest för att skrämmas lite som hon sa så. De skildes väl inte åt som bästa vänner direkt. Hon hade fått nog av Linda kände hon. Hon skulle inte sitta barnvakt åt henne något mer. Hon undrade om Linda brydde sig mer om sina kompisar än om sitt barn. Det verkade onekligen så. Nåja hon tänkte inte längre underlätta Lindas umgänge med sina gamla kompisar. Linda fick hitta någon annan som kunde sitta barnvakt. Nästa gång Linda bad henne att sitta barnvakt var på eftermiddagen på en fredag. Hon hade tänkte ge Linda kalla handen men Linda väntade inte på hennes svar utan utbrast att det var akut och att hon genast behövde deras hjälp. Sedan fick Linda bråttom därifrån. Hon var helt handfallen men hann ropa efter Linda att hon lämnar in barnet till polisen om hon inte hämtar det innan dagen är slut. Linda hämtade sitt barn efter ett antal timmar men kunde inte redogöra för vad hon hade gjort. Inte klart och tydligt i alla fall. Hon förklarade för Linda att det var sista gången hon hjälpte henne med något och bad henne hålla sig borta. Linda försökte ändå ringa på hos henne ett par gånger till men hon lät bli att öppna dörren och Linda tröttnade till slut och gav upp sina försök till kontakt. Det var i alla fall vad hon trodde.
Nu satt hon hos socialen och pratade med socialsekreteraren. Som berättade att Linda kontaktat dem för hon behövde avlastning och föreslagit henne som helgförälder. Alltså att hon skulle ta hand om Lindas barn en hel helg i månaden. Hon kunde knappt tro sina öron. Hur människan kunde göra så. Helt utan att fråga henne först och utan hennes vetskap. Helt galet var det. Trodde hon verkligen att hon skulle ställa upp som helgförälder efter det som hänt. Hur dum i huvudet får man va tänkte hon. Helt jävla sinnessjukt. Hade hon inga släktingar som hon kunde utnyttja istället. Hon förklarade för socialsekreterare att det var något som Linda inte hade pratat med henne om. Hon skulle inte ha ställt upp på det fortsatte hon. "Det var ju lite dumt gjort av Linda" medgav sekreteraren. Att det var tanklös men det berodde nog på att Linda var ung och oerfaren och behövde vara ledig från föräldraansvaret och istället få lite ungdomlig frihet ibland. Vi kan ordna ett möte med Linda om du vill avslutade sekreteraren. Hon i sin tur sa att hon inte var intresserad av något möte och att hon hade ett eget barn att ta hand om. "Men det kan ju din sambo göra. Det handlar ju bara om en helg i månaden" sa sekreteraren. "Jaha men vi kanske inte vill ta på oss ett sånt ansvar." Då började sekreteraren babbla på om att man har ett samhällsansvar att hjälpa sina medmänniskor. Och att hon skulle minsann växa som människa om hon offrade lite av sin bekvämlighet för att hjälpa någon annan. "Det skulle ni alla vinna på" malde sekreteraren på. "Nä alla skulle inte vinna på det" svarade hon. "Jaså vem skulle inte göra det". "Min sambo och mitt barn till exempel. Vi skulle bli låsta en helg i månaden. Vi skulle inte kunna åka någonstans för det finns inte plats med två barnvagnar i bilen och jag skulle förlora kvalitetstid med mitt barn och familjen. Så jag ställer inte upp på det här. Vi lever i en demokrati och en fri värld och har rätt att bestämma om sånt själva. Jag går härifrån nu" sa hon och reste på sig för att gå. Innan hon gick ut genom dörren så sa hon att de inte skulle kontakta henne igen. Inte i det ärendet i alla fall. Sedan gick hon därifrån. Hon kände sig smått chockad. Det var helt sinnessjukt. Hon undrade på fullt allvar om Linda var mentalt störd på något sätt och socialsekreteraren verkade inte vara mycket bättre. Hon undrade hur hon kunde ha fått det jobbet.
Hon undrade lite över Lindas motiv. Om hon ville hämnas genom att jävlas med henne. Eller trodde hon verkligen att hon kunde tvinga henne till att vara barnvakt varje månad. Det var helt obegripligt minst sagt.
Socialen hörde inte av sig igen däremot stötte hon på Linda igen. Hon hade väl ångrat sitt tilltag litegrann och bad om ursäkt. Hon förlät Linda men klargjorde att hon inte ville ha någon vidare kontakt med henne så de gick vidare med sina liv på varsitt håll.

Leila.N

Jag tycker om att skriva. Skriver om sånt som är självupplevt med verkliga personer men även fiktion med fiktiva personer.. Ibland blandar jag och dramatiserar berättelsen för att det förhoppningsvis ska bli lite mer spännande. Utöver skrivandet så gillar jag också att måla. Målar både i olja, akvarell och även akryl. Annars är man väl en helt vanlig person som tar dagen som den kommer. Ni får gärna tycka till om mina berättelser och även komma med förbättringsförslag på [email protected]
Leila.N är medlem sedan 2024 Leila.N har 2 publicerade verk