Kategori: Novell
En chans till! (3)
Kapitel 3
Lika fort som du säger ”älska livet” var ridlägret här. Jag hade inte tänkt så mycket på det, hade inte velat.
Men nu är det här, Veronika ska komma och hämta mig …
Jag hade packat allt. Fast jag bara skulle vara iväg i en vecka tror jag nog jag packat till tjugo! Det viktigaste jag hade med var en penna och ett block. Där skulle jag skriva ”ridläger dagbok” hela veckan.
Det skulle få mig att må bättre, hade mamma sagt.
Om det var sant visste jag inte, fast man kan ju alltid pröva.
Då hörde jag att det knackade på dörren. Veronika hade kommit.
Vi steg ut ur den gamla Volvon. Veronika hoppade omkring – kanske för att hon var glad. Själv visste jag inte vad ordet ”glad” betydde längre. Jag antog att det var när man hoppar omkring.
Veronikas mamma och pappa lastade av Mira (som skulle stå i gäststallet) medan jag och Veronika gick bort till alla andra tjejer.
Mitt i allt stod en kort kvinna med kastanje rött hår.
, sa hon och gav oss ett leende – det bredaste jag någonsin sett!
Alla fick hästar, Sara, Maria, Louise och vad dem nu hette!
Fast jag stod kvar, jag var sist.
, frågade hon.
Skriven av: Sanne
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Johan Andersson
Söker med orden, letar i mina tankar, försöker förstå mig själv, min omvärld och vad som väntar runt hörnet.
På andra plats denna veckan: Johan forssell