En dam och prinsessa del 3

- Elizabeth, välkommen hem, sa Elizabeths pappa, Dolores.
Sedan, när han såg Cristine lystes hans falska leende upp i ett äkta.
- Chrissie! sa han.
Cristines bleka ansikte lyste ( vitt ) nu.
Hon gick osäkert, rakryggad men med ett leende på läpparna fram till Dolores.
- Pappa?
Elizabeths vackra, bleka ansikte var näras att rynkas i en ful grimas.
Att se denna skönhet, som hon nu tyckte var ful gå fram och kalla Dolores för pappa gjorde ont.
Därför tog hon tag i klänningsvecken och gick uppför trappan.
Hon ville klampa, skrika och bråka, men hon tillät sig inte.
Grät hon inte, skulle hon inte gör något annat heller.
Elizabeth såg just Cristine falla i sin fars famn innan hon befann sig i rummet.
Där nere märkte de inte att Elizabeth var borta förrän sent efter.
- Elizabeth, kom ner, sa Nicole, Elizabeths mamma.
Elizabeth kunde inte trotsa, en prinsessa borde följa reglerna.
Alltså steg hon ner.
Rakryggad, huvudet högt, blicken kall och tomt stirrande.
Cristine stod med händerna åt sidan, rakryggad och med ett leende på läpparna.
- Varför gick du iväg? frågade Nicole också rakryggad och kyligt.
Elizabeth ryckte lugnt på axeln, hon kände hur det blev avståndet mellan henne och hennes mamma.
Eller inte hennes riktiga mamma. Hennes låtsas mamma som ljugit för henne i femton år.
Igen tänkte tårarna sörpla nedöfr kinderna, men Elizabeth höll hårt emot.
- Hur som helst så vill jag att du ska vara snäll mor Cristine.
Gick det att vara snäll mot en svikare som Cristine?
- Hon skall sova i ditt rum.
Elizabeth nickade och höll huvudet kallt.
Hon tänkte inte säga emot, aldrig prata med dem mer!
Hennes pappa hade inte ens kramat henne hej, men han hade kramat Cristine.
- Bra, gå upp med Cristine och visa henne runt, vi ber Dorothe fixa resten.
Resten menade hon förstås resväskorna och en säng.
De båda flickorna gick uppför trappan först i tystnad.
- Vad trevligt att vi är systrar, sa Cristine.
Elizabeth lade märke till den alldeles himmelsklara rösten.
- Det tycker inte jag, sa Elizabeth.
Och hon menade det, hon skulle se med alla medel till att Cristine inte trvides.

Skriven av: Tamara Mäntyniemi 10 år