En kamp du vet inget om

Han vaknade mycket tidigt. Tidigare än solen gick upp över Stockholm. Tidigare än bussar började röra sig sakta i morgonens dimma. Han steg upp direkt. Det var en stor dag. Dagen hans största dröm skulle uppfyllas.

Svensson är en helt vanlig 29-årig man. Han ser lite äldre ut. Dessutom är han lite kutryggig. Det är för att han arbetar så mycket att jobbet ersätter allt annat för honom. Han ritar byggnader 365 dagar om året. Han vill vara en riktigt bra arkitekt. Det är just därför han började jobba på det här byggföretaget. Nu har han sin chans. Idag alla får veta vem som har vunnit tävlingen. Den har pågått i tre månader nu. Man kämpar för en möjlighet att bygga upp ett av stadens områden enligt sitt eget projekt. Projektet ska vara väldigt bra betalt och hjälpa en att göra karriär.

Idag är det finaldag. Det finns två personer kvar: Svensson och hans största fiende Larsson. Larsson är en lite tjock, rolig man i 50-årsåldern. Han ler alltid mot alla och säger ”God morgon! Vilken bra dag det är idag, inte sant?”. Även om det regnar ute och man redan har glömt hur solen ser ut. Alla tycker om honom, alla älskar honom, alla avgudar honom. Alla utom Svensson. Ingen vet varför Svensson tycker så illa om Larsson. De har inte haft någon konflikt. Men idag bryr Svensson sig inte alls om Larsson. Han vet redan att det är han som ska vinna. Han har arbetat så hårt med det här projektet. Svensson kliver in genom företagets dörr med huvudet högt. Alla märker att han ler. Plötsligt ser han chefen som skakar Larssons hand. Då förstår han. Svensson blir upprörd och uppretad. Han går med raska steg mot Larssons rum. Han öppnar dörren och börjar skrika åt Larsson. Han säger alla anstötliga ord han kommer på: att Larsson fick jobbet för att han fjäskar, att han inte behöver jobbet och pengarna för han har ett fint liv ändå. Larsson blir ledsen men säger ingenting och bara går iväg.

Nästa dag går Svensson med tunga steg till kontoret med insikten att nu börjar de typiska gråa arbetsdagarna igen. För första gången under alla de år som Svensson jobbat på kontoret bryr han sig inte om att han är sen. När han kommer till jobbet känns det som om det är honom som alla väntar på. Chefen ser lite förvirrad ut och ber Svensson att gå igenom alla sina ritningar för tävlingen. ”Vad?

Det var ju Larsson som vann.” ”Larsson ska inte vara med i projektet, han har dragit sig ur tävlingen och tagit ledigt några dagar. När Svensson lämnar chefens arbetsrum känner han sig vimmelkantig. Han kan inte förstå vad som just har hänt.

När den kaotiska och absolut otypiska arbetsdagen är slut kör Svensson till sjukhuset där hans syster jobbar för att skjutsa henne hem och – ärligt talat – skryta lite med att han vunnit tävlingen. Svensson kommer in i korridoren, sätter sig ner och väntar. Plötsligt hör han ljudet av den välbekanta alltid glada rösten. Han vänder sig om och ser Larsson pratar med en äldre kvinna i rullstol som ler mot Larsson. “Hej! Här du väntat länge?” Svensson syster är äntligen färdig med jobbet. De lämnar sjukhuset tillsammans och sätter sig i bilen. Svensson behöver inte ens fråga henne om Larsson, hon börjar själv prata om den snälla besökaren som kommer till sin fru nästan varje dag och sitter med henne till sjukhuset stängs. Hon är svårt sjuk och behöver en dyr operation. Medan systern pratar flyger genom Svenssons huvud allt som han sa till Larsson igår. Han blundar ett kort ögonblick men kommer sedan ihåg att han kör.

Under de följande dagarna försöker Svensson inte tänka på något förutom sitt nya projekt, vilket inte blir så svårt för det finns en massa saker att göra. Första dagen efter samtalet med systern vill Svensson inte ens tänka på vad som händer när Larsson kommer tillbaka till kontoret. Sedan, efter några sömnlösa nätter tar han sig i kragen. Och när Larsson till slut kommer till kontoret är det Svensson som först ler mot honom och säger “God morgon! Vilken bra dag det är idag, inte sant?” Efter några månader får Larsson veta att någon har betalat för hans frus operation. Det finns ingen information om vem som gjort det men precis samma dag som det händer blir ett byggprojekt avslutad.

Ekaterina Peresypkina, Olesia Popovych

Ekaterina Peresypkina, Olesia Popovych är medlem sedan 2021 Ekaterina Peresypkina, Olesia Popovych har 1 publicerade verk