Publicerat
Kategori: Sexnoveller

En man

Hon satt på en bar i en främmande stad. Hon hade inte fått mycket sömn på senare tid, alltså innan hon äntligen på ett överraskande framgångsrikt sätt rott ett svårt uppdrag i hamn. Hon kände sig väl tillfreds. Nu om en stund skulle hon ändå gå på den avslutande middagen fast hon egentligen behövde sova. Hon var helt färdig att gå och hade gott om tid. Det kändes belönande och välgörande med en Campari just nu.

Baren var full av okända samtalande och skrattande människor. Hon studerade dem och undrade vilka de var. Det var något av fest i luften. Det var helgdagsafton och de flesta var troligen på väg till olika evenemang och tillställningar. Kvinnorna hade vackra färgglada klänningar, just så urringade att de inte kunde sägas vara utmanande, frisyrer som verkade helt naturliga men säkert krävt lång tid att få att se ut som de gjorde. De doftade nästan omärkligt av parfym. Herrarna var nyduschade och fräscha, klädda med elegant nonchalans. De flesta var i trettioårsåldern och tycktes tillhöra en bildad medelklass, kanske till och med det lokala jet-setet.

Som av en tillfällighet – tyckte hon såhär i efterhand - delade sig skarorna av människor efter en stund långsamt mot sidorna så att baren låg öppen framför henne. Där, belyst som av en strålkastare av aftonsolen, stod en man vänd mot henne, stödd med underarmarna mot bardisken bakom sig, med framskjutet bäckenparti, på ett ben med det andra dolt av fotstödet som löpte parallellt med bardisken. Han var klädd i en svart åtsittande kostym, heltäckande uppifrån och ned. Som en balettdansör.

Hennes blick drogs som en magnet till något chockerande oväntat och överraskande. Kostymens tyg lämnade en öppning i jämnhöjd med hennes blickfång mot hans bäcken. Ur den trångt tilltagna öppningen sköt, helt oblygt, snarast självsäkert, hans helt blottade kön fram. Hon stirrade en stund med öppen mun, helt perplex, med bultande hjärta mot den till hälften resta, svällande lemmen. Den framträdde överraskande blek, svagt pärlemorskimrande, som en nästan förbjudet stark kontrast mot det sträva tyget i den svarta kostymen och den mörka täta könsbehåringen som omgav hans lem.

Då hon höjde blicken mötte hon ett par roade spefulla ögon, som tycktes spegla beviset på en lyckad utgång av ett planerat projekt. Hon rodnade starkt och kände sig avslöjad, påkommen med något otillåtet. Hon rätade på ryggen, blundade och skakade lite på huvudet.

När hon öppnade ögonen igen mötte hon samma retsamma blick. Den vackert formade munnen visade ett svagt leende. Tänderna var mycket vita och en aning spetsiga, men på ett tilltalande sätt. Hans lockiga glänsande rika svarta hår delade sig på mitten och på båda sidor reste sig håret uppåt utåt, liksom det vore små vingar. Öronen var små och välformade; toppen hade en knappt synlig liten tofs. Den ljusblå och vitrandiga skjortan framhävde lystern i ansiktshuden och den bit av huden på bröstet som skjortan lämnade öppen. Jeansen vilade på höfterna och hölls uppe av ett brett skärp i brunt läder. Jeansen smet tätt intill hans eleganta långa ben. Tyget var utspänt till sprickningsgränsen över en pelarformad bulnad hela vägen längs hans högra ljumske.

I skuggan under bardisken kunde hon svagt skönja något som liknade en hov på hans halvt dolda vänstra fot.

Då hon återigen fångade hans blick såg hon att han höll ut pekfingret mot henne. Runt fingret hängde en kedja med en nyckel.

Av vad som hände sedan mindes hon ingenting.

Hon vaknade på morgonen, helt mörbultad, öm i varenda muskel. Det var en ofattbart välbehaglig smärta som hon ville söka gång på gång på gång på gång …. Hon kände fortfarande en djupt sinnlig tillfredsställelse i hela sin brukade kropp.

På kudden bredvid sig fann hon en svart glänsande hårlock.

Skriven av: okänd

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Veijo Ennefors

Vem är jag en fråga utan svar. Skrivandet har blivit ett sätt att ventilera och släppa ut filtrera och rensa.

Veijo Ennefors

På andra plats denna veckan: Inga-Britt IB Gustafsson