En Ovanlig Novemberkväll

En ovanlig novemberkväll

Lisa och hennes kompis Emma hade precis varit på deras favoritbands konsert. De hade sprungit bort till hotellet där killarna bodde, men de var inte ensamma. Utanför hotellets ingång hade det samlats tjejer i alla åldrar. De hade alla samma önskan; att få bli den som deras favorit- kille valde att ta med sig upp på sitt rum.

Emma drog tag i Lisas högra arm. ”Där är dom!”, Ropade hon, ja nästan skrek hon för att överrösta de andra tjejernas skrik. Lisa försökte tränga sig fram men alla tryckte från alla håll så det var svårt. ”Åh, Gud!”, Skrek Emma som stod bredvid Lisa, ”nu kommer dom hitåt!” Lisa såg hur två av killarna kom närmre. Det var Alex, den blonda killen som dessutom var yngst av dom alla fem i bandet, och Brian som var näst äldst av dom. Ända sedan det här pojkbandet hade slagit igenom så hade Emma och Lisa varit helt tokiga i deras musik. Samma dag som deras skiva hade kommit till affärerna så hade de två tjejerna varit där och köpt den. Emma gillade Brian mest och Lisa Alex. Emma skrek till när Brian tittade åt deras håll. Lisa tryckte sig emellan de två tjejerna som stod framför henne. I samma ögonblick kom Alex och ställde sig framför henne. Hon blev nervös. Hon kunde höra Emmas gälla skrik: ”Lisa, Lisa!” Alex log mot Lisa med sina blå ögon. Hennes hjärta gjorde frivolter. Det enda som skiljde dem åt var en gul plastremsa som polisen hade satt upp. Lisa kände hur hon började kallsvettas under sin Nike tröja. Hon frös, det var ju trots allt i slutet av november. Den svarta himlen var full av små gnistrande stjärnor. Hon kände hur någon tog tag i hennes hand. Lisa såg hastigt på Alex och han log svagt. Hon klev över plastremsan och de två började gå mot hotellets ingång. Alex höll hennes hand i ett stadigt grepp. Lisa vände sig om för att se efter Emma men hon syntes inte till.
Allting var som i en dröm. En förbannat bra dröm tänkte Lisa för sig själv när hon stod utanför Alex hotellrum. Han öppnade dörren och lät Lisa gå in först. Hon såg sig om. Det låg saker överallt; kläder på golvet, ett gameboy i den stora sängen, gameboy- spel på fönsterbrädan, en bok bland kläderna på golvet och godispapper låg lite här och var. Alex drog ner persiennerna i fönstret och plockade upp kläderna och la allt i en hög under fönstret. ”Det är lite stökigt”, sa han lite blygt på härlig amerikanska. ”Sätt dig”, fortsatte han och pekade lite tafatt på sängen. Lisa satte sig på sängkanten och såg på medan han plockade upp godispapper från golvet och slängde det i en vit papperskorg som stod i ett hörn. ”Vill du ha något?” Frågade han sedan och drog med ena handen genom sitt blonda, lite smått rufsiga hår. Lisa ruskade på huvudet. Hon var för blyg för att säga något. ”Jag…” stammade han försiktigt och såg ner på sina fötter, ”tänkte duscha, men du kanske vill… spela gameboy?” Han skrattade till och satte sig bredvid Lisa på sängkanten. Han gav gameboyet till henne och förklarade vad spelet gick ut på och hur man gjorde. För varje gång han rörde vid henne pirrade det till i magen. Hon kunde knappt tro det var sant, att hon verkligen satt i Alex hotellrum. Alex som var den otroligt söta killen i det berömda pojkbandet. Han duschade och hon spelade på hans gameboy. När han kom ut ur det lilla badrummet hade han på sig ett par lite för stora träningsbrallor och en blå t-shirt. Den hade nästan samma blåa färg som hans ögon.
”Så, vad heter du?” Frågade han och satte sig bredvid Lisa igen. ”Lisa” svarade hon och log mot honom. Han nickade lite. ”Det var verkligen en cool konsert ni hade” fortsatte hon. ”Tack” svarade han och rodnade lite svagt. Det blev tyst en lång stund.
”Vill du sova över?” undrade han sen. Lisa tvekade. Hennes föräldrar kanske blev oroliga, även om hon var säker på att de trodde att hon var hos Emma. Hon hörde hur det smattrade på fönstret. Det regnade och hon hade ingen jacka. Inte för att det var så värst långt hem… ”Du kan få låna en t-shirt av mig om du vill”, sa Alex som såklart märkte att hon tvekade. ”Okej”, svarade hon och nickade försiktigt. De pratade till lite över midnatt, sen gick de och la sig. När Lisa vaknade morgonen därpå låg de så tätt intill varandra att hon kunde känna hans andedräkt mot sin kind. Hon vred på huvudet och såg på honom. Han var så söt där han låg. Hon drog en djup suck. Ett leende spred sig över hennes läppar och hon kände hur lyckan vällde upp inom henne. Här låg hon, tillsammans med Alex! Bara tanken fick henne att småskratta. ”Vad är det som är så kul?” Frågade Alex som precis vaknade. ”Inget”, svarade Lisa. ”Det är bara det att du är så gullig när du sover”, fortsatte hon. ”Tack”, svarade han, ”du med.”
En stund senare var de båda klädda och stod i nere i entrén för att säga hej då. Lisa gav Alex sitt telefonnummer och han lovade att ringa. De kramades en lång stund innan Lisa lycklig gick hemåt. Redan nästa dag ringde telefonen och Lisa svarade så snabbt hon kunde: ”Hej, det är Lisa!”
”Hej Lisa! Jag har saknat dig.” Det var Alex…

Skriven av: Marie