Ett kapitel ur Les Clefs Noir - De Svarta Nycklarna

Taxin hade knappt hunnit försvinna utom synhåll, förrän en man i läderställ och hjälm med mörkt visir kom körandes på en motorcykel i hög fart. Han saktade in bredvid mig och innan jag visste ordet av, hade han svept upp mig bakom sig och gasat iväg. Jag tjöt förskräckt till. Det hissnade i magen på mig och för att inte ramla av, höll jag krampaktigt i mig i hans jacka. Han visade hur jag skulle hålla, genom att bestämt flytta en hand i taget runt sin midja. Jag lydde och slappnade av en smula mot hans breda rygg. Jag noterade att han hade en smärt midja och en bekant kroppsfigur: ”Antonio…?”, undrade jag, men fick inget svar. Han svängde och körde bort från staden. Jag blundade och lyssnade på ljudet av motorn och vinddraget. Hur osannolikt det än verkade, så måste det vara Antonio, tänkt
e jag. Efter en stund saktade han in och svängde av på en grusväg, in i skogen. Solljuset silades mellan trädens grenar och luften var frisk och mättad av grönska. Han stannade vid en mossklädd glänta och sade åt mig att kliva av, men höll tag i min ena arm. Jag lydde. Fjärilar dansade runt i min mage. Med andra handen drog han upp två svarta silkesdukar ur fickan. Den ena beordrade han mig på spanska att knyta över mina ögon. Den bekanta rösten var som en smekning; behagligt djup och upphetsande, förrädiskt lugn. Jag gjorde som han ville. Han flyttade sitt grepp till mina handleder och knöt ihop dessa framför mig med den andra silkesduken. Nu hade jag bara doftsinnet och hörseln att använda. Han gav mig en oväntad puff bakom knäna och jag föll ned på knä på en filt på den mjuka mossan. Sedan lade han en hand över mitt blygdben och den andra lätt hotfullt över min hals, så att jag vinklade upp hakan. Jag kände hans varma andedräkt i nacken och öve
r kinden och insåg att han måste ha tagit av sig hjälmen, men jag såg inget genom ögonbindeln. Han bet mig där nacke övergår i axel och jag rös av välbehag. Sedan lade han försiktigt ned mig på mage. Trycket av handen över mitt blygdben sände lustfyllda signaler till mitt sköte. Hans händer var stora men mjuka när de rörde sig över min hud. Han smekte lätt huden mellan mina lår och när jag försökte åla iväg, så tog han ett bestämt tag om mina vrister och drog mig tillbaka i position. Han sköt bestämt isär mina ben med sina knän och tog tag i mina trosor, drog i dem samtidigt som jag hörde ett metalliskt klick-ljud och sedan försvann de under mig. Han tog tag om mina höfter och drog upp dem mot sig, sedan lade han handen över mitt kön, som om det behövde värmas. Jag fylldes av lustkänslor, lutade pannan och underarmarna mot underlaget och flämtade till. Plötsligt kände jag hans hårda lem smeka mig mellan benen. Han trängde långsamt in och
fyllde mig och var sedan stilla. Jag stönade tyst, rörde på mig och kände de värmefyllda vågorna av lust sprida sig utåt från mitt sköte. Han daskade till mig över rumpan och jag förstod att han ville att jag skulle vara stilla. Han gav mig ett par långsamma, bestämda stötar, som fick mig att flämta och längta efter mer. Sedan bytte han lika överraskande försiktighet mot frenesi: Likt en tiger i jaktens slutskede besegrade han mig med överraskningsmoment, styrka, snabbhet och energi. Min kropp lydde inte något förnuft, bara känslan styrde. Jag hörde mig själv stöna av vällust och kunde inte hejda lätena. Han höll mig med ena handen runt mitt höftben och den andra med ett stadigt grepp om mitt hår och tryckte mig mot sig i ett allt snabbare tempo. Min rygg böjdes bakåt i en båge och kastas framåt för varje stöt. Jag nådde berg- och dalbanans topp och slungades utför i en våldsam orgasm, som förstärktes av att han var med och lade ned mig på
mage. Känslorna vällde upp i takt med att lustens vågor sköljde över mig och jag visste inte om jag skulle skratta eller gråta över den starka upplevelsen. Mina muskler krampade runt hans lem och han gav ifrån sig ett kvävt stön. Jag var matt och kände mig syrefattig.
Som om ingenting inträffat hjälpte han mig sedan upp på fötter, lossade mina händer och tog av mig ögonbindeln. Jag kände mig skakig och vimmelkantig. Till min besvikelse hade han åter hjälmen på sig... Han vek ihop filten och stoppade ned den i ett förvaringsfack och satte sig på motorcykeln och sparkade igång den. Vänd mot mig klappade han sedan på sadeln bakom sig. Jag satte mig bakom honom och drog i klänningen, så att jag skulle sitta på den och inte kladda ned hans sadel… Jag kände att han log bakom hjälmen och log generat tillbaka. Nåja, han fick skylla sig själv...
Utan att säga något släppte han sedan av mig på samma ställe som han plockat upp mig på och lämnade mig med en överraskande tomhetskänsla. Vilsen och darrig promenerade jag mot hotellet. Då och då drog jag i klänningen. Det skavde på hakan.

Skriven av: Ökänd