Kategori: Djur noveller
Får man ta hunden med sig in i himlen
En dag gick jag den vanliga vägen från byn där vi bor hemåt med Kasper. Det var en helt vanlig promenad eller våra 6.000 steg som professor Hansen hade sagt var optimalt för att hålla sig alert som senior. Efter halva sträckan stannar min livskamrat Kasper tvärt och lägger sig i det daggvåta gräset - vägrar gå vidare!
- Vad hade hänt?
- Var han sjuk eller bara trött?
Plötsligt insåg jag att vi var jämngamla - han 11 människoår eller 77 hundår och 77 år hade jag själv fyllt!
Tänk om det skulle bli sista sommaren med Kasper! Vem skulle slockna först - Kasper eller jag? Hur skulle de sista dagarna, veckorna, månaderna eller åren bli för oss? Vem skulle skriva sista kapitlet? Då föddes min idé efter skrivarkursen på Marieborgs Folkhögskola att börja skriva dagbok och kanske en första egen bok med och för Kasper. Tillägnad alla hundar, hundägare och blivande - Människans bästa vän!
Vår bok skulle ha ett tydligt och genomgående perspektiv - Kaspers! Han skulle få inte bara sitt eget kapitel och sin karaktär utan få vara den som i alla möten och situationer fick ge uttryck för sin känsla, tanke och handling. Det skulle bli en unik bok om, för och av en hund! Jag födde en titel på boken som jag fått godkänd av författaren och musikern Hasse Andersson - "Får man ta hunden med sig in i himlen?"
Vill gärna ha någon medförfattare eller sparring för att gå vidare!
Jan Jaldeland - 0708-265248 - jan,[email protected]
Skriven av: Jan Jaldeland
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen