Flaggkocken / 6

Flaggkocken / 6

Hästar var hökarns stora passion, speciellt de som höll till på Åby. Han hade själv en tredjedel i en ganska bra häst som ibland travade in några tusenlappar. Det är tur att han också är hästintresserad tänkte hökaren och såg på den medelålders, fårade telegrafisten som satt på andra sidan av det lilla soff bordet. Annars vete tusan vad vi skulle snacka om. Men i kväll verkar det i alla fall som han har det lite lättare noterade han, när gnisten började tala om de fina ridhästarna som funnits i hans barndomshem, därnere i Halland.

' Vi hade flera ' sa gnisten. Det var riktigt fina hästar med god stamtavla. Båda mina småsystrar var duktiga ryttare, den ena av dem tävlade och hon vann många dressyrtävlingar...

Som vanligt så här på fredagskvällen var gnisten på besök hos hökaren. Det hade bara blivit så. Efter middagen i befälsmässen, som hökaren själv aldrig deltog i, brukade gnisten följa med upp till hans hytt. Bägge var ju vaktfria även om gnisten vid vissa tidpunkter måste passa nyhetssändningarna där uppe i radiohytten. På lördagskvällarna, efter filmen, brukade de återvända till stewardens hytt för en sängfösare.




Det första 3:dje styrman såg när han öppnade dörren till byssan, var den röda lampan som roterade runt, runt under däck. Det röda roterande ljuset blänkte på de upphängda grytorna och speglade sig i de blanka diskbänkarna där inne i det mörka, tomma köket.
' Va fan ' svor han högt. Vad är det här för något? Snabbt tog han sig ner för lejdaren med trätrappor som ledde ner till förrådsrummen. Han sprang fram till kylrummens dörrar. ' Någon här?' skrek han samtidigt som han drog till i den aktra dörrens plastknopp. Dörren gick upp och han stack in huvudet i rummet och konsta-terade att rummet var tomt. Han drog igen dörren efter sig och grep tag i spaken till den förliga dörren. Spaken rörde sig inte, den gick inte att rubba. Han skrek igen men fick inget svar. ' Vem är därinne?' Stackars jäkel sa han till sig själv och samtidigt for bilder på stelfrusna, isiga män runt i hans inre. Styrmannen hade situationen klar för sig, någon var instängd i frysrummet, förmodligen någon av kökspersonalen. Men vem det än var så låg han risigt till och nu gällde det bara att få upp dörren till frysrummet.

Trean tog lejdaren upp till byssan med tre långa steg, sneddade genom det tomma köket där den röda lampan roterade runt runt och sprang in i styrbordsgången. Dörren till 1:e kockens hytt låg närmast byssan. Dörren var låst. Styrmannen vände i gången och tog sig snabbt ut genom den lilla dörren till poopdäck. Han sprang upp för lejdaren som ledde upp till det övre däcket. Nu var det bråttom. Trädörren med den lilla runda ventilen ledde in i gången där hökaren hade sin hytt. Så fort som han kommit över den höga tröskeln ropade han högt: ' Lasse Lasse! ' Hökaren och gnisten tumlade ut i gången när de hörde oväsendet. ' Jaa, va fan är det med dig?' Andfådd förklarade trean vad som hänt samtidigt som han drog de två andra nerför lejdaren. När de sprang i genom köket mötte de skanskalle som pekade upp mot den roterande röda lampan. Snabbt sprang alla fyra nerför trappan till förrådet. De hejdade sig då de hörde kvävda krik innifrån frysrummet. ' Han lever,' ropade trean. Kom igen nu!
Tillsammans försökte de öppna dörren men den satt fast åt och först vid det tredje försöket lyckade de. När dörren äntligen gick öpp kom Alberto handlöst utramlande från frysrummet. Han föll i hop på durken nedanför sina räddare och han var hemsk att skåda.



Under däck = i taket
Lejdare = trappa
Ventil = runt fönster

Skriven av: Boris Söderberg