Första dagen i gymnasiet ledde mig till dig.

Dina ögon mötte mina. Redan då visste jag att detta kunde leda till något. Jag aldrig tidigare hade varit med om.

Jag var ny precis i varje kategori. Precis som det är när man är ny. Men det var precis det jag ville vara. Jag ville vara den där nya tjejen ingen visste vem jag var. Så jag själv skulle kunna få avgöra det innan någon annan. Hann göra det och sätta mig i ett fack.

Det där facket hade jag varit med om tidigare. Eller tidigare hela min skolgång fram tills nu hade bestått av fackplaceringar. Som jag aldrig kunde ta mig ur. Så det var nu det skulle ske en förändring. Det gjorde det också.

Jag klev av bussen. Precis vid skolan busshållplats. Skitnervös och skakig. Precis så det ska vara. men precis som vanligt övertänkte jag om man såg att jag var nervös. Sen kom jag på att det är precis varför jag är här. För att bli en bättre version av mig själv och glömma mitt gamla jag.

Jag fann min programskylt snabbt. Så det var bara att vandra dit med ett leende på läpparna och försöka charma både mina mentorer och klasskamrater. Mentorerna var de första som hälsade på mig och välkomnade mig till klassen.

Inte förens då såg jag dig. Du Tittade noggrant på mig och våra blickar möttes inte en gång . Jag bara kände för att gå fram till dig vilket jag också gjorde. Hade inget att förlora så varför inte, det var som att du hade tänkt samma för vi möttes halvvägs fram. Vi hälsade och redan då var vi i våran egna lilla bubbla. Vi höll på att missa ingången med klassen in i skolan. Men med en påminnelse från resten av klassen var vi med in i skolan. Du gick framför mig och jag kunde inte sluta slita min blick från dig trots att jag bara såg din baksida. Jag älskade redan denna skola och miljön inne i skolan var fantastisk.

Vi kom fram till våran del av skolan där vårat program tillbringade mest tid. Vi stod längst bak i klassrummet, såklart bredvid varandra. Blickar utdelades mellan oss inprincip hela tiden i väntan på klassrumsplacering. Mina tankar fladdrade iväg, det tyckte du var kul för du små fnittrade åt mig och jag undrade bara varför. Samtidigt kunde jag inte släppa tanken från att det fanns en chans att vi kunde få hamna bredvid varandra och kunna få spendera varje lektion tillsammans sittandes bredvid varandra.

Det kändes nästan som att mentorerna hade läst mina tankar eller att min tanke hade en mening för precis som jag ville och hoppades att du också ville, det kändes så i gälla fall i och med dina blickar och fnittrande åt mig.

Redan första dagen i gymnasiet kände jsg en lycka jag inte känt på många år. Jag hade redan lyckats. Klassen jag hade hamnat i kunde inte fått en bättre. Vi var som en enda stor vänskapsgrupp. Alla kunde hänga tillsammans.

Dagen fortsatt vi gjorde lära känna övningar och gemenskapen växte i klassen. Men även mellan mig och han. Vi snackade på väldigt bra nästan så vi störde alla andra men som tur va klarade vi oss utan tillsägelse från mentorerna. Resten av klassen märkte såklart "deras nya kärlekspar" ganska så snabbt. De var inte så diskreta med det. Typ det ända de pratade med oss va om oss hela tiden.Trots att vi själva inte direkt visste att det fanns ett oss. Vi hade ju bara fått upp ögonen för varandra. Kemin vi hade var något alldeles speciellt det kände vi båda direkt när vi sågs slogs gnistor till. Och vi snackade ju öppet och blickarna utdelades också öppet så vi var nog inte så diskreta vi eller vilket uppenbarligen sågs från andra vinklar av verkligheten . Men vi tyckte bara det var kul och kollade på varandra och små log sådär gulligt som man gör när man gillar någon extra mycket.

Dagen vankades mot sitt slut. Vilket börjades känns surt. Då jag aldrig ville att det skulle ta slut jag ville vara kvar i denna dagen länge. Det var trots allt den dagen jag hade fått veta hur det känns att vara med om kärlek vid första ögonkastet. Som tur var kom den snygga killen fram till mitt skåp , där jag precis sagt hejdå till en del klasskamrater . Jag var så koncentrerad med att ställa i ordning i mitt skåp och göra mig klar för att dra hem. När han kom så märkte det inte. Automatiskt hoppade jag till och fick höra hans vackra skratt. Vilket ledde till ännu mer fjärilar i magen. Han sa bara att jag var gullig som var borta i tankarna igen, och att det var bland det gulligaste med mig.

Där och då visste jag direkt var jag skulle göra. Jag gick fram emot honom släppte min tygväska på marken. Sträckte på mig så jag stod på tå. Sedan möttes vi i en kyss. Jag var i en dröm dock ståendes på tå i och med längdskillnaden mellan oss men det kändes som att jag var på moln så det var så värt det. Här stod jag första skoldagen med min drömkille i skolkorridoren. Just han kysste just mig. För honom var jag den enda just nu och samma var det för mig.

Såklart kunde vi inte lämna varandra den dagen så jag åkte hem tillsammans med honom till honom. Vi var ensamma hemma då hans föräldrar var bortresta. Så vi tillbringade bara denna dagen fortsatt som vi gjorde i skolan genom att prata om allt, mysa framför tv:n , laga god mat tillsammans eller rättare sagt jag stod och kollade på när drömkillen lagade mat då jag bara hade bränt upp både maten och köket om jag hjälpt till. Tror det inte finns något mer attraktivt än att den han göra något han tycker är kul men också duktig på.

Såhär såg de flesta dagar ut framöver. Frågan alla vill få svar på blev vi tillsammans. Och ja det blev vi. Det gick inte att undergå allt föll så naturligt och vid rätt tillfälle.

Om ni gillar så kan jag fixa fler delar.

Skriven av: