Hanna!

"Hej kexet. Står du här o smular?"
Robin gick förbi med det där otroligt sexiga leendet på sina läppar. Jag stod tillsammans med Jane och Sandra i kassan för att köpa fredagsmys. Vi alla tittade på honom och följde hans steg bort mot tv-spelen. Den nya 'Rage' hade precis kommit ut och alla ville ha det just nu.
"Du borde haffa honom asså."
Sandra tittade på mig med ett leende. Robin var ett riktigt kap och det visste vi alla.
"Du ser väl hur han tittar på dig. Han vill så ha dig." sa Jane och slickade sig om läpparna på det där sexiga viset.
Jag vände blicken mot Robin och följde honom genom den lilla affären med blicken. Han plockade upp 'Rage' och var påväg bort mot läsken. Vad skulle han välja? Coca-Cola? Nej, han var mer en Zero typ.
"Jag slår vad om att han köper en Zero." sa Jane när hon såg hur jag tittade på honom.
Jag nickade och fortsatte följa honom med blicken.
"Nästa tack."
Kassörskan tittade på oss. Sandra lade snabbt upp vårt fredagsmys på disken.
"Och ett paket level tack."
Hon såg så säker ut. Ja, hon var ju bara 17, men hon såg ut som 19. Robin var 19. Han hade bil också.
"Har du legitimation?"
Kassörskan stirrade på Sandra.
"Den ligger i bilen."
Kassörskan funderade en stund. Jag blev nervös. Fast Sandra höll sig lugn. Hur hon lyckades visste jag fan inte.
"Okej, de blir 134 kr."
Sandra tryckte in sitt kort i kortavläsaren. Jag kunde inte fatta hur hon alltid kunde hitta på en historia till varför hon inte hade leg och att alltid kassörskan trodde henne. Och hur hon kunde hålla sig så lugn varje gång. Jag sneglade bort mot Robin mitt i tanken. Otroligt nog perfekt i tid för han vände blicken mot mig med och log. Sen plockade han upp sin Zero och kom gåendes mot kassan.
"Oj, jag glömde dipen." säger Sandra plöttsligt.
Jag och Jane tittar på henne.
"Ja! Vi måste ju ha dip till chipsen! Jane, spring o hämta."
Jane tittade på henne och gick sen iväg för att hämta dipen. Vi hade som tur var ingen bakom oss i kön.
"Så ni kommer inte på festen ikväll va?"
Robin ställde sig i kön och tittade på mig. Jag öppnade munnen för o säga att det var tjejkväll, men Sandra var snabbare.
"Jo! Vi kanske dyker upp senare."
Jag tittade på henne. Vad hände med vår tjejkväll? Och varför visste vi inte redan om festen?
"Okej, bara ring om ni behöver skjuts."
Han log mot mig.
"152 kr tack."
Robin böjde sig fram mot mig och viskade i mitt öra.
"Så kanske jag får stjäla en kyss eller två ikväll?"
Jag rodnade och log. Först visste jag inte vad jag skulle säga, och var nästan för upphetsad av tanken för att svara. Sen slog det mig och bara flög ut som en viskning.
"Så kanske jag får stjäla ett ligg eller två?"
Robin log till. Sandra drog ut kortet ur läsaren.
"Hejdå." sa kassörskan och vi vände oss och började gå.
"Kanske du får." ropade Robin efter oss medans Sandra och Jane fnittrade.
Vi kom ut ur affären och började gå mot mig.
"Vad sa du till honom egentligen?" sa Sandra.
Snabbt därefter öppnade Jane munnen.
"Han hade ju typ totalt bånge asså." fnittrade hon.
Jag bara log. Jag hade haffat en av skolans snyggaste killar. Och han hade bil dessutom. Killar med bil var svåra att få.
"Nja, vi säger la att jag haffade honom lite." sa jag stolt.
Sandra och Jane blev som tokiga. De stoppade mig och stod förväntansfullt och väntade på mer info med ögonen och öronen vidöppna.
"Okej, okej, jag kanske får ett ligg ikväll. Om vi går dit då asså."
"Klart som fan vi ska!" sa Jane snabbt. "Men inte med Robin. Du får ju inte verka allt för på."
Jag tittade på henne väntandes på en fortsättning.
"Vi ringer Sebbe!" sa Sandra snabbt och hoppade upp och ner av förtjusning.
Vi slog upp våra mobiler och rotade igenom våra kontaktlistor för att leta upp hans namn.
"Jag har det inte." sa Jane.
Jag skakade på huvudet. Tomt i min med. Vi väntade på Sandras svar. Hon bläddrade och bläddrade.
"Här är det." sa hon stillsamt.
Hon klickade på ring och tog telefonen mot örat medans hon började gå igen. Vi följde efter henne som om vi vore hennes svansar i väntan på att Sebbe skulle svara.
"Hej." sa Sandra till luren. "Ja. Du ska väl på festen ikväll?... Okej... Vad bra... Du råkar inte ha plats i bilen?... För tre?... Aha, vad synd... Nej det är bara jag, Jane och Hanna... Aha okej visst."
Sandra gav luren till mig.
"Sebbe vill snacka med dig." log hon.
Jag tog emot mobilen och satte förväntansfullt luren mot örat.
"Hallå." sa jag försiktigt.
"Hej Hanna." svarade han på andra sidan luren. "Så ni ska på festen ikväll?"
"Aa. Vi hade tänkt det."
"Okej för jag har bara två platser kvar i bilen. Men annars kan ni väl snacka med Robin?"
"Äsch, nej då är det skitsamma."
"Vadå?" frågade han oroligt.
Sandra och Jane fnittrade och tittade på mig förväntansfulla.
"Kommer ni inte eller?"
"Nej, asså vi hade andra planer. Tänkte bara titta förbi ikväll. Och ja, du har ju den absolut hetaste bilen och med de tre hetaste tjejerna i den så skulle ju du totalt fått ligga ikväll. Men ja, det är ju inte lönt att komma då, om du ändå inte har plats. Men vi hörs."
"Ey! Vänta lite. Jag kan nog ordna något."
"Kan du? Nej men gud vad bra! Kl. 8 utanför mig?"
"Okej, men..."
"Bra, vi ses då." sa jag och klickade honom.
Sandra och Jane stod och skrek av lycka.
"OMG! Han är så sjukt tänd på dig asså!" skrek Jane ut.
Jag log och plockade upp mitt cigarett packet. Jag hade 7 st kvar. Jag tog upp en och satte den mot läpparna.
"Så, du är inte intresserad av Sebbe då?" sa Sandra plöttsligt.
Jag tände cigaretten med tändaren och tog ett bloss. Jag blåste ut röken rätt i ansiktet på Sandra och svarade på hennes fråga helt kyligt.
"Usch nej. Sebbe är totalt nere på 3:dje nivån."
Vi hade nämligen popularitetsnivåer. Nivå 1 och 2 var de populäraste som umgicks tillsammans. Nivå 1 var de mest populära, eftertraktade, och snyggaste. Nivå 2 var de som var lite mindre bestämmande, men lika snygga och eftertraktade. Där låg vi. Nivå 3 var de som oftast fixade festerna och ville vara på nivå 1 och 2, men inte lika eftertraktade och snygga som oss. De var också dem som låtsades vara på högre nivå. Nivå 4 var dem som väldigt sällan blev bjudna på fester eller var med oss i allmänhet. De var väldigt bra kompisar ihop, men kom inte in i gängen över och ville inte va med gängen under. Nivå 5 var dem som oftast tänkte mycket på betygen och studerade mestaldels av fritiden. De som oftast fick minst C på proven. Sen fanns det nivå 6, väldigt lika nivå 5. Fast grymt mycket mer plugghästar. A på alla prov. Och klart så hade de stränga föräldrar.
"Är han?" frågade Sandra oroligt.
Jag tittade på henne med en självklar blick och tog ett bloss till av cigaretten. Jane tände nu också sin.
"Ja, det är ju självklart." svarade Jane och andades ut röken.
Sandra blev besviken och plockade också hon upp en cigarett.
"Jaja, de var ju synd."
Jane började skratta.
"Erkänn du hade tänkt haffa honom." sa hon skrattretande.
Sandra tittade på Jane pinsamt, men svarade inte.
"Skämtar du med mig? Allvarligt?" sa Jane förvånat.
Sandra tog ett bloss och fortsatte vara tyst.
"Whatever! Alla gör vi misstag." sa jag ointresserat.
Vi fortsatte gå utan att säga något mer. Pinsam tystnad kan man kalla det. Nivå 2:or och 3:or fick absolut inte hålla på på något sätt. En puss på kinden hit och dit visst, vänskapligt. Men absolut inget haffande däremellan. Vi visste alla det. Och gjorde man det så sänktes ens popularitetsnivå. Robin däremot, han var en Nivå 1:are. Han hade varit det sen han fick sin bil. Men han betedde sig som en Nivå 3:are. Han ansåg inte sig själv vara bättre än någon annan och umgicks med alla mellan nivå 1 och 3. Men aldrig med lägre. Då skulle han förlorat sin popularitetsnivå. Alla var medvetna om reglerna. Men det fanns undantag. Robin var en av dem. Och sen hade vi Lisa, skolans slampa. Eller ja, de flesta såg henne som en slampa. Slampor låg alltid på nivå 3 och fick aldrig bättre killar än killarna på nivå 3. Men Lisa fick. Lisa hade legat på nivå 1 om inte hon varit en slampa. Antagligen därför undantaget. Hon haffade på alla på nivå 1 och 2. Men knappt på nivå 3. Ingen av tjejerna gillade henne, och hon umgicks typ bara med killarna.
Jag öppnade dörren in till trapphuset och vi gick in. Fortfarande tysta. Jag bodde på första våningen så vi behövde bara gå upp för de första trapporna. Dörren var typ alltid öppen så det var bara att gå rätt in. Mamma jobbade hemmifrån via datorn så hon var alltid hemma. Vilket var bra eftersom mina småsyskon var ett helvete. Jag hade 3 st. Jakob, 3 år. Emma, 7 år. Och Timmy, 11 år. Innan hon började jobba hemmifrån fick jag alltid hämta upp dem på dagis och fritids när jag slutade skolan. Och Timmy var ju jobbigast. En riktig 'pain in the ass'. Han skulle alltid springa iväg och så skulle han stanna och leka och sen såg han en katt och sprang över vägen framför bilar. Så nu var allt mycket lugnare och enklare. Klart så kom Timmy springandes när jag kom innanför dörren.
"Spiderman attack!" skrek han och innan jag visste ordet av hade kan kastat sin slajm i ansiktet på mig och sprungit iväg.
Jävla horunge asså. Emma och mamma satt vid köksbordet och gjorde Emmas läxor.
"Var snäll mot din syster, Timmy." ropade mamma efter honom medans han sprang in i tv-rummet.
Jag slet bort slajmen och kastade den på golvet. Jane och Sandra bara tittade på mig och brast sen ut i gapflabb.
"OMG! Din brorsa är så söt." skrattade Jane.
Jag blängde på henne och slängde av mig skorna i hallen.
"Mamma, vi drar ut ikväll." ropade jag till henne.
Mamma tittade upp från böckerna.
"Skulle inte ni ha tjejkväll?" frågade hon förvånat.
Jag suckade.
"Nej! Vi ska till grillen o träffa Kim, sen sover jag nog hos Anna."
Anna var min storasyster. Hon var 20 och hade sin egen lägenhet. Singel var hon också. För en gångs skull. Jag hatade alla hennes jävla killar. Ena veckan var det en, och nästa var det en annan. Jag hängde upp jackan och gick mot mitt sovrum. Jane och Sandra följde efter.
"Okej, har du frågat om det är okej?" frågade mamma.
Jag öppnade sovrumsdörren.
"Ja! Sluta tjata!" ropade jag efter henne.
Jag slet tag i Jane och Sandra och slet in dem i rummet och smällde sen igen dörren. Jane fnittrade.
"Se upp! Här kommer Hulkens syster!" skrattade hon.
Jag blängde på henne och puttade lätt till henne.
"Okej okej, chilla." sa hon smått irriterat.
Jag satte mig i sängen och slog på tv:n. Varför var de alltid tvungna att vara på mig så fort jag kom hem. Precis alla. Och Timmy, jävla skitunge.
"Ska vi kolla film o börja den tidiga tjejkvällen? Jag vill ju inte ha slösat alla mina pengar i onödan." sa Sandra.
Jag tittade på henne en stund utan att svara och reste mig sen upp och gick bort till dvd:n.
"Jag har den nya Himlavalvet." sa jag smått irriterat.
Sandra nickade och Jane höll med, så jag plockade ur den ur fodralet och satte in den i dvd:n. Mamma hatade nerladdning av filmer så hon köpte alla filmer jag ville ha. Inklusive all musik på itunes. Hon tjänade ändå ganska mycket för att vara en ensamstående mamma med 4 hemmaboende barn. Fast hon hade ju extrajobb på helgerna. Och då var nästan alltid mina syskon hos sin pappa. Ja, mamma och han gifte sig när jag var 5 år. Och skiljde sig för cirka 2 år sen. Jag gillade aldrig riktigt honom. Förutom att han försökte köpa min kärlek, så jag fick nästan vad jag än ville ha. När jag var 13 kom han hem en julafton med en helt ny stationär spelator för ca 15000 kr. Jag hade faktiskt fortfarande kvar den.
Jag satte mig i sängen och startade filmen. Sandra hade redan öppnat chipsen och Jane var påväg ut i köket för att blanda dipen. Jag valde språk sålänge, och väntade sen in Jane.
"Så ikväll, hur ska du haffa honom?" frågade Sandra.
Jag tänkte efter. Det visste jag faktiskt inte riktigt. Jag trodde det var självklart. Typ gå in på festen, flörta lite med honom, dricka några glas och sen ha sex med honom.
"Jag vet inte riktigt."
Sandra tittade på mig förvånat.
"Har du inte planerat det än?"
Jag skakade på huvudet förvirrat.
"Du måste ju spela lite svårflörtad." sa hon. "Jag tänker mig typ flörta med någon annan också. Göra honom avis så han vill ha dig ännu mer."
Jag tänkte efter. Det fanns ju många att flörta med. Men jag fick inte framstå som en slampa så det fick inte vara med någon för snygg eller högt klassad och inte heller för mycket flörtande.
"Jag vill ju inte framstå som en slampa." sa jag allvarligt.
Sandra funderade.
"Nej det är ju klart." sa hon och kliade sig i nacken.
Det blev tyst. Och så kom Jane springandes med dippen.
"Nu kan vi kolla filmen." sa hon snabbt och slängde sig ner i sängen.
Både jag och Sandra fortsatte fundera. Jane tittade på oss fundersamt.
"Vad är det?" frågade hon.
Sandra tittade upp på Jane.
"Hur ska Hanna kunna spela svårflörtad och flörta med någon annan utan att framstå som en slampa?"
Utan att ens fundera svarade Jane, precis som om det vore självklart.
"Flörta med Sebbe mitt framför Robin, men dissa sen Sebbe under resten av kvällen. Bara snabb flört asså, och sen dricker du lite o festar med folk innan du ger dig på Robin. På så sätt kommer Robin bli avundsjuk, undra vart du är och leta efter dig på festen. Sen när han väl har dig så kommer han inte våga släppa taget."
Shockat tittade vi båda på Jane. Fan vad hon kunde mycket nu helt plöttsligt.
"Vadå? Det är vad jag skulle gjort."
"Men Sebbe får ju inte misstolka det? Känner mig taskig om jag utnyttjar honom."
Sandra skrattade till.
"Du behöver ju inte strula ner honom eller något. Dessutom kan du ju inte haffa honom och det vet han. Lixom bara vänskapligt haff du vet."
Jag tänkte efter en stund. Sen visste jag exakt vad jag skulle göra. Så jag startade filmen och vi började kolla.

Halvt igenom filmen var chipsen slut. Klockan var 6 och Jane började bli stressad.
"Jag kommer aldrig hinna fixa mig om vi ska kolla på filmen!"
Jag bara tittade på henne. Så lång tid behövde hon inte. Hon hade hela min garderob att välja mellan och smink hade jag gott om. Dessutom var det bara 40 min kvar på filmen och hon var redan sminkad och hade redan sjukt heta kläder på sig.
"Sluta gnäll, du hinner." sa Sandra och rullade med ögonen.
"Nej! Det gör jag inte!" skrek Jane tillbaka.
Vad var det med henne? Det var ju ändå min kväll. Det var jag som hade ett haff och jag som skulle få ligga ikväll. Inte hon. Hon var bara min 'hjälpreda' egentligen.
"Men du får välja då. Filmen eller fixa dig?" sa jag tydligt till henne.
Hon glodde på mig som om jag vore tokig. Jag kunde se i hennes blick att detta var viktigt.
"Men jag vill se klart."
"Ja men då är de ju inte så viktigt o fixa sig i 2 timmar." svarade Sandra uttråkat.
Jag tittade på Jane och väntade in ett svar.
"Fast jo."
Nu fattade jag ingenting. Hur skulle hon ha det?
"Ju mer du håller på desto mindre tid får vi till att fixa oss sen." sa Sandra irriterat.
Jag öppnade då käften lite smått förvirrad.
"Varför är det så viktigt idag för dig att fixa dig? Och varför kan du inte bara göra det i stället för att sitta här och klaga?"
Jane kollade ner på sängkanten.
"Jo." sa hon och väntade en stund med att fortsätta. "Filip kommer vara där."
Jag och Samdra tittade på varandra och log. Jane skulle haffa Filip.
"Jag har en ide!" skrek jag ut. "Varför skaffar inte vi alla ligg ikväll i stället för att bara koncentrera oss på mig?"
Jane höll direkt med, men Sandra satt och tvekade. Inte konstigt. Vi alla hade någon vi skulle haffa, men killen hon ville haffa, kunde hon inte. Eller ja hon kunde ju men det skulle sänka hennes popularitetsnivå. Tillslut nickade hon och höll med, så vi reste oss för att börja hitta kläder.
"Så vad vill ni ha?" frågade jag och tittade på Sandra och Jane.
"Vad ska du ha?" frågade Sandra direkt.
Jag började rota bland mina kläder och drog fram ett par shorts. Vita, med USAs flagga vid ena framfickan. Sen drog jag fram en vit magtröja med urringning och en sexig push-up bh. Sen gick jag bort till mitt skrivbord och plockade fram mitt smyckesskrin och drog fram några sjukt snygga armband.
"Och till det ska jag ha min ljus ljusrosa jacka." sa jag och tittade bort mot Sandra och Jane.
"Och vilka skor?" frågade Jane och log.
Hon var nyfiken på vad jag skulle välja till detta. Så jag gick bort till garderoben igen och drog ut lådan nere vid golvet. Den var fylld med skor. Jag rotade då också fram mina ljus ljusrosa 12 cm klackar med paljetter på och höll fram dem mot Jane. Hon tittade på dem ett tag och log sen mot mig och nickade. Bra kombination. Sandra stod och rotade i min garderob under tiden, och hade slängt fram en minikjol i jeans. Jag och Jane tittade på henne medans hon funderade över vad hon skulle ha till det. Och så drog hon fram en kort kort magtröja med texten 'Wild' på. Och sen en svart tröja att ha över som inte heller gick mycket längre ner än tröjan. Skor, valde hon sina egna.
Och så var det Janes tur. Sandra hade ju redan snott hennes stil så hon fick rota runt efter något annorlunda. Det tog en stund innan hon hittade en bra kombination och då slet hon fram allt på en gång. En lila magtröja, tsm med ett par mörkblå shorts som man visade röven i, en mörkblå tunn halsduk och mina favoritskor. Svarta 12 cm klackar med taggar på klacken.
"Så grymt mycket du asså." sa jag som reaktion på hennes klädval.
Hon log mot mig.
"Middag!" ropade mamma utifrån köket. Jag försökte ignorera henne men eftersom Sandra och Jane ville äta lite så förstörde det allt. Jag skickade ut dem sålänge och började själv städa efter våran 'tjejkväll'. Dippen slickade jag upp från skålen. Så jävla gott. Fast det var med vitlökssmak så jag skulle nog behöva borsta tänderna sen. Min mobil plingade till mitt upp i alltihopa. Jag plockade fram den ur fickan och såg ett sms från Robin.
"Ser fram emot att träffa dig ikväll. Sebbe berättade att han skulle köra er."
Han var redan avis, det märktes. Strax därefter kom ett sms till från Robin.
"Jag som trodde ni skulle åka med mig."
Haha stackars pojke. Jag var bara tvungen att svara.
"Ja, du vet Sebbe behövde 3 heta tjejer i sin bil."
Jag la ner mobilen i fickan och lyfte med mig skålen med dip ut mot köket. Jag kunde höra hur Sandra och mamma hade världens diskussion igång. De skrattade och pratade i ett på varandra. Jane satt tyst och åt sin mat.
"Ska du inte ha något att äta älskling?" frågade mamma när hon såg mig i dörröppningen.
Älskling? Kallar hon mig det nu, precis som med hennes äckel till exman.
"Nej, jag går hellre hungrig ikväll." svarade jag nonchalant och ställde ner skålen på diskbänken. "Dessutom matar du ju hellre det där monstret till horunge du har."
Jag tittade på Timmy.
"Använd inte sådana ord framför de små har jag sagt. Jag matar alla i detta huset. Är du inte nöjd med det är du välkommen att flytta ut."
Jag blängde på mamma och gick ut ur rummet. Jävla satkärring. Hon trodde verkligen hon var något. Jag skulle växt upp så mycket bättre utan henne.
Mobilen ringde mitt upp i alltihopa. Jag slet upp den ur fickan av ilska och kollade namnet. 'Robin'. Jag sprang bort mot rummet med mobilen i handen och slängde igen dörren bakom mig.
"Hallå!" svarade jag snabbt.
"Oj jävlar vad stressad du låter! Gömmer du dig för polisen?"
"Haha, kul kul." svarade jag smått irriterad med en uns sarkasm i rösten.
Robin tystnade en stund.
"Är du sur?"
Jag skrattade till lite.
"Nejdå, bara mamma som är lite fucked up."
"Aha okej. Men tack för dissen."
Jag funderade. Vadå dissen?
"Aha, dissen. Jo men herregud han kan ju inte komma till festen utan 3 heta brudar."
Jag log.
"Men jag då? Jag kan ju inte heller komma till festen utan den hetaste bruden."
Silken flört asså. Åh gud vad jag ville ha honom. Fuck att jag behövde göra såhär.
"Så gulligt. Men du behöver inte mig i bilen. Vem som helst skulle åka med dig om du bara säger att du har plats."
Jag kände mig dum och elak som dissade honom.
"Men jag vill inte ha någon annan i min bil."
Gud vad gullig han var.
"Är du snäll så kanske du får köra hem mig i stället." log jag.
Han suckade i andra sidan luren.
"Men då är alla fulla och bryr sig inte. Jag vill ju dyka upp med dig i stället."
"Okej vad synd, men vad sägs om att möta upp oss när vi kommer då och gå in på festen med mig?"
Jag försökte kompromissa fram en bra lösning som ändå inte förstörde kvällens plan.
"Får jag inget bättre erbjudande ikväll eller?"
Jag log. Så besviken han var.
"Nej, jag kan inte komma på något bättre dock."
"Okej, men om vi säger såhär. Sebbe kör er fast vi går in på festen tillsammans. Jag får bjuda dig på några drinkar och sen slaggar du hos mig inatt?"
Jag tänkte efter. Jag kunde ju inte ge honom ett rakt svar. Typ ja, det är en jättebra ide. För jag skulle inte vara för på. Så jag var tvungen att ge honom ett halvt svar. Än så länge gick det ju ganska bra ändå.
"Nja, du kan få gå in med mig och bjuda mig på några drinkar, och sen kanske jag slaggar hos dig inatt."
Han funderade knappt innan han svarade.
"Ett kanske är inte bra nog."
Jag log. Han skulle inte ge sig.
"Tacka ja eller tacka nej. Jag kan gå in med Sandra och Jane i stället."
"Gud vad du är envis." sa han och jag kunde höra glädjen i hans röst. "Du verkar inte ge dig, så visst vi kör på det. När kommer ni?"
"Vi kör härifrån om en timme."
"Okej ses då."
Jag la på luren med ett leende på läpparna. Sen plockade jag upp kläderna på sängen och började byta om. Jag hade fått honom precis där jag ville ha honom. Och även trots hans flörtande och hans envishet så hade jag lyckats få honom dit. Jobbigt var det men det gick. Jane och Sandra skulle inte gilla iden, men vad skulle jag göra. Säga till honom att jag inte ville åka med honom? Säga sanningen? Nej, jag ville ju inte såra honom. Jag fick få det att funka helt enkelt. Så Sandra och Jane behövde inte riktigt veta den sanningen. I det ögonblicket kom de skrattandes in i rummet. Jag hade hunnit sätta på mig tröjan och shortsen så jag stod inte halvnäck i alla fall.
"Herregud din morsa är skitsoft!" sa Jane
"Hon bara babblade och babblade om hennes jävla killar i tonåren och hur kul hon hade haft det."
"Och sen så berättade hon om 'the bad-boy' hon var tillsammans med i 3 månader."
Jag fnyste åt dem.
"Gå ut dit och babbla mer med henne då om ni nu gillar henne så mycket. Hon är säkert bättre än mig." sa jag irriterat.
Sandra och Jane tittade på varandra.
"Och du har redan börjat fixa dig! Herregud, hur ska vi hinna i kapp?" log Sandra.
Jag tittade på henne. Inte ens ett svar. Så de gillade verkligen min morsa mer än mig? Jane böjde sig fram mot mig.
"Det är klart vi inte gillar din morsa mer än dig. Vi tror bara du underskattar henne. Hon verkar skysst."
"Och det säger du nu?! Var det inte si sådär 1 år sen ni träffade henne första gången?"
Jane och Sandra tittade på varandra. Jane öppnade munnen men ångrade sig och stängde den igen. Hon plockade fram kläderna hon hade valt ut och började också byta om.
"Och du Sandra. Inte konstigt att du inte märker att du gillar henne förräns nu. Hon ligger på nivå 3. Precis som din kära Sebbe." fnös jag. "Du verkar gilla många på nivå 3. Du kanske ska byta ner dig?"
Sandra tittade på mig en stund.
"Så det är så du känner?"
Jag spände blicken i henne.
"Ja, du har aldrig förtjänat att vara på nivå 2. Att du kom in var väl bara tack vare mig och Jane. Annars hade du haft din kära Sebbe helt för dig själv nu."
Sandra tittade på mig en stund.
"Jag går och sminkar mig sålänge. Vi ses sen." sa hon och vände sig om och gick ut.
Jag fixade med armbanden på armen och låtsades som ingenting.
"Var du inte lite väl hård mot henne nu?" sa Jane bekymrat.
"Käften." sa jag och fortsatte med armbanden.
Jane satte på sig shortsen och tog tag i sin väska på golvet.
"Jag gör nog Sandra sällskap." sa hon och gick mot dörren hon med.
"Mamma älskare är ni fan båda två."
Jane vände sig om och tittade på mig besviket, och gick sen ut och stängde dörren. Varför var de med min morsa för? Kunde de inte bara acceptera att jag inte gillade henne, precis som vanliga vänner gör. Jag kanske hade varit lite hård mot dem båda, men de var ju absolut tvungna att reta upp mig när jag redan var sur. Och så fort jag var glad igen var de tvungna att reta upp mig igen. Jag hatade min morsa. Kunde de inte bara acceptera det så vi kunde gå vidare. Och just då öppnades dörren.
"Hanna, hur är det?" Mammas röst kom igenom springan i dörren innan hon öppnade helt.
"Varför bryr du dig?" snäste jag åt henne.
"För du är min underbara dotter. Klart jag bryr mig." log hon och steg in i rummet.
Hon stängde dörren bakom sig.
"Jag hörde ert bråk." sa hon. "Det är klart dina vänner inte gillar mig mer. Men ibland trivs man med folk som andra tillfälligt bråkar med."
"Ja men de är mina vänner. De ska stå på min sida."
Mamma satte sig ner i sängen jämte mig och la sin arm om mig.
"Jag förstår att du inte vill att jag ska vara med dina vänner. Men hade du varit med och ätit så hade vi haft mindre att prata om, precis som innan. Och du var lite hård mot dem båda."
Jag tänkte precis svara men jag bröt bara ihop i tårar i stället. Varför var hon så dum mot mig? Kunde hon inte bara gå och vara den irriterande jobbiga mamman som innan. Mamma tog emot mig i sin famn. Det kändes skönt. Uppmärksamheten som jag inte hade fått de senaste åren kom äntligen nu. Jag hatade min mamma. Men jag hatade henne för jag älskade henne. Allt blev så känslosamt och tårarna bara sprutade. Jag förstörde totalt min sminkning nu. Så jag lättade på tårarna försiktigt och långsamt. Väntade in slutet på dem och tog ett djupt andetag. Mamma tog tag i mitt ansikte och lyfte upp mitt huvud för att se mig i ögonen.
"Jag älskar dig. Det vet du va? Och är det något så kom till mig. Vi löser det."
Jag log emot henne och torkade sen mina tårar.
"Men nu tycker jag faktiskt att du ska gå och be om ursäkt, så ni kan bli vänner igen och ha kul ikväll. Så ringer du sen om det är något. Okej?"
Jag nickade och mamma reste sig upp. Hon log mot mig och gick ut ur rummet. Jag kände mig lättad. Och hade inte lika mycket ilska i mig längre. Och jag visste att jag var tvungen att be om ursäkt. Så jag reste mig också och gick ut ur rummet, bort mot toaletten. Min sminkning behövdes göras om också. Och jag behövde platta håret. Och allt det fanns inne på toaletten. Jag öppnade dörren och hittade Sandra och Jane som stod och sminkade sig.
"Asså förlåt." sa jag direkt. "Men jag tycker inte om när ni umgås med min mamma i stället för mig. Eller när ni säger hur mycket ni tycker om henne när ni vet hur sur jag är på henne. Det irriterar mig bara mer."
Sandra och Jane tittade på mig.
"Jo det är klart, det kanske vi inte skulle gjort. Men din morsa är faktiskt störtskön. Du ser det inte själv bara." sa Jane.
Jane gick fram till mig och gav mig en kram. Men Sandra satt fortfarande kvar tyst. Vi tittade på henne.
"Okej, du är förlåten, men jag är fortfarande sur. Jag måste smälta det." sa hon och vände sig mot spegeln igen.
Jag nickade. Det var lugnt, jag förstod. Det var inte så konstigt. Jag gick in och stängde dörren utan att säga något. Plattången var enklast att nå och ledig så jag tog den och började platta mitt hår. Jane ställde sig vid Sandra och fortsatte sminka sig. Det var tyst. Jobbigt tyst. Ända fram tills Sandras mobil ringde. Den låg på handfatet så hon såg direkt vem som ringde.
"Det är Sebbe."
Hon plockade upp luren och svarade.
"Okej.. Ahaa ja det tror jag... Okej men vi ses sen då... Bye."
Jag försökte hålla blicken från Sandra, men Jane spände ögonen i henne så nyfiken som hon var.
"Han kommer om 10 min."
Klockan var nu 20 i 8. Tiden gick snabbt. Tio minuter. Fan vad jag skulle få stressa.
"Jag tror Hanna behöver handfatet då." sa Jane. "Hon behöver ha väck allt sminket runt ögonen och ner för kinderna."
Sandra tittade på mig och nickade. Sen fick jag smita fram till handfatet för att sminka om mig totalt, och snabbt.

"Han är nedanför nu!" ropade Sandra ifrån sovrummet.
Jag la på det sista lagret maskara och snyggade till håret snabbt.
"Jag kommer!" ropade jag.
Jag smet snabbt ut från toaletten och in i sovrummet. På vägen passerade jag Jane och Sandra, påväg ut i hallen. Jag fick ju inte glömma skorna. De gled på snabbt och sen stressade jag mig ut i hallen, slet ner jackan från kroken och smet ut genom dörren.
"Hejdå mamma!" ropade jag innan jag smällde igen dörren och skyndade mig ner för trapporna. Jane och Sandra hade redan sprungit ut och satt sig i bilen. De hade båda satt sig i baksätet. Delvis på grund av vårt tidigare bråk. De höll ihop. Jag öppnade bildörren och smet in.
"Tja!" sa jag glatt.
"Wow!" var hans första reaktion. "Du ser fantastisk ut!"
"Tack." sa jag och väntade på att vi skulle köra.
Men han stod stilla. Efter en stund petade Sandra honom på axeln.
"Köra kanske?"
Sebbe tittade bak.
"Jovisst." sa han och startade bilen. "Jo jag hörde att ni dissade Robin."
Jag tittade på honom.
"Ja, du behövde oss i din bil." log jag.
"Han blev rätt så ledsen när han inte kunde övertala dig att åka med honom."
"Vänta va?" sa Jane plöttsligt. "Var det han som ringde innan?"
"Ja det var det." svarade jag. "Han kan ju inte få allt han vill ha ju."
Sebbe tittade på mig.
"Vi ska möta upp honom i alla fall. Han fick ju köra Emelie och Sarah. De som skulle åka med mig."
Jag tittade på honom förvånat. Han som bara ville ha mig i sin bil. Bullshit.
"Han ville inte köra dem, men jag fick övertala honom när du inte ville åka med honom." sa Sebbe precis som om han läst mina tankar.
Jaha, jasså. Han kanske var seriös ändå.
"Ja, jag ville ju inte förstöra vår lilla träff, du vet. Du behövde ju tre heta tjejer i bilen ikväll."
Sebbe log och jag kunde se hur han rodnade.
"Men varför ska vi möta upp honom. Han kunde ju kört dit själv." sa Sandra plöttsligt.
"Lilla Hanna här hade tydligen lovat honom att gå in med honom på festen i stället."
Sandra tittade på mig.
"Skämtar du med mig?" sa hon.
Jag skämdes en aning för att jag inte hade sagt något.
"Han var så envis." svarade jag.
Sebbes mobil plingade. Han plockade upp den från instrumentbrädan och läste.
"De är vid donken nu." sa han och log.
Vi var bara en minut därifrån. Jag tystnade och vi slutade prata. Sandra och Jane pratade smått i baksätet om kvällen, och Sebbe slog upp mobilen för att ringa. Jag njöt av bilturen. Sebbe hade en av mina favoritbilar. En vit volvo 740. Alla älskade 740.
"Kör ut mot vägen nu så möter ni oss. Vi är utanför när som." sa Sebbe i telefonen.
Vart skulle vi egentligen. Vi skulle ju komma rätt så oinbjudna. Dock skulle nog inte det vara ett problem eftersom vi alltid var bjudna på festerna.
"Vem va de nu igen vi skulle till?" frågade jag Sebbe.
Sandra och Jane lyssnade nyfiket.
"Jimmy." svarade han.
Jimmy. Jimmy från nivå 3. Jimmy som var påväg upp mot nivå 2. Ja, han hade en massa pengar sparade på banken och hade nyss köpt en Bugatti Veyron. Ingen volvo dock men sjukt snygg och snabb. Han hade precis tagit körkort också. Bilen man hade påverkade mycket ens popularitetsnivå när det gällde killarna. Med hans bil skulle han lätt nå nivå 1 också. Jimmy hade dock inte haft någon fest innan men hängde med gänget från nivå 3 som alltid hade festerna. Sen var han ganska snygg också. Typ medelmåttig. Inte som Robin då. Absolut inte. Jimmy var den på nivå 3 som lättast fick tjejer numera. Bara från nivå 3 då. Vissa tyckte popularitetsnivåerna och reglerna var idiotiska. Med vad man fick och inte fick göra. Jag hållde med ibland, men man måste ju ha regler för att kunna få ordning på folket. Utan reglerna skulle det varit kaos. Precis som ryktet som gick runt. Att det en gång kom en ny kille till skolan. Han var en klar nivå 3:are. I alla fall utseendemässigt. Han verkade först vara helt normal och folk började umgås med honom. Han var social och snäll, men kunde dra sig undan från och till. En dag kom han in på skolan med en tjej från nivå 4. Alla tittade på honom jättekonstigt. Sen kysste han henne och sänkte sin popularitetsnivå. Folk trodde fortfarande han hade någon på insidan för varje fest dök han upp på, med flera av nivå 4 och nivå 5 folket. Det slutade med att folk slutade ha fester för att de inte ansåg att det var okej att oinbjudna och opopulära kom dit. Sen höll han ett tal på skolan om att alla skulle bli accepterade för dem de var oavsett om de var snygga eller fula, blyga eller galna. Många började lyssna på honom och innan vi visste ordet av så var festerna igång igen. Alla var där, från alla olika nivåer. Alla strulade med alla, alla hade sex med alla. Det fanns inga gränser på hur långt man kunde gå. Tillslut slutade plugghästarna plugga, skolan fick kämpa med att få eleverna att klara proven. Kvarsittning sattes in och alla fick gå på läxhjälp. Festerna blev överfulla och grejer gick sönder, polisen kom och folk hamnade i fyllecell. Föräldrarna gick upp i taket, tjejer blev gravida, och oftast var det få folk i skolan på måndagarna för alla låg hemma och var bakfulla. Så en modig kille ställde sig upp och fick igång popularitetsnivåerna igen. Även om det tog 2 års tid så lyckades han, och vi har aldrig mått så bra sen dess.
Sen om man trodde på historian valde man själv. Men den hade en del logik i sig. Sandra och Jane var övertygade om att den stämde.

Vi körde upp på uppfarten till festen. Den var redan igång och det var en hel del folk där. Sebbe stannade vid garageuppfarten och parkerade så han hindrade en annan bil från att åka. Robin körde upp och parkerade jämte. Jag klev ur bilen och tittade upp på huset. Det måste ha varit minst 4 våningar upp. Och man kunde se hur allt folk badade i swimmingpoolen ovanför garaget. Ja, de hade en swimmingpool ovanför garaget. Jimmy var fan heller påväg upp mot nivå 2. Han var på nivå 1, klart och tydligt.
Jag gick fram till motorhuven för att snabbast nå Sebbe och sedan gå in med Robin. Jag låtsades som att detta inte alls var förvånande.
"Tack för skjutsen Sebbe." sa jag och kysste honom på kinden.
Ingen snabb kyss utan en lång, utdragen kyss för att verkligen visa min tacksamhet och göra Robin avundsjuk.
"OMG! Kolla in detta stället! Det är fucking otroligt!" skrek Sandra.
Jag tittade på dem och rullade med ögonen. De mötte min blick.
"Erkänn Hanna. Jimmy är så totalt på nivå 1 asså." fortsatte hon.
Jag tittade på henne en stund och sen på huset.
"Nja, det är väl helt okej, lite skrytigt bara." svarade jag.
Jane och Sandra bara tittade på mig.
"Sisten i poolen!" skrek Jane och så sprang de iväg mot trappan.
Jag gick fram till Robin och vi började lugnt gå uppåt.
"Ofta du inte tycker detta huset är helt otroligt?" frågade han.
Jag tog en liten snabb titt igen och höll på att dö av avundsjuka. Jag ville bara springa runt och hoppa och slänga mig i poolen. Kanske till och med ha sex med Jimmy bara på grund utav huset.
"Nja. Det är ju inte fult. Det ser ju bra ut. Men hade det inte legat på denna backen och haft en pool på garaget så hade det inte varit samma känsla. Då hade det varit ett vanligt hus. Så varför bete sig som att det är bättre bara för att det sitter lite högre upp?"
Robin tittade en stund på huset medans vi gick.
"Ja, du kanske har rätt, men du måste ändå erkänna att detta är det snyggaste huset vi festat i."
Jag tittade på honom.
"Okej, ja det är det." log jag och rodnade lite grann.
Vi klev upp för trapporna mot trädgården. Poolen låg på samma nivå. Jag kunde fortfarande inte fatta hur Jimmy kunde ha ett hus som det här men aldrig säga något. Jane och Sandra ropade och skrek ifrån poolen och vinkade åt mig att komma men jag skakade på huvudet.
"Jag går in och tar en drink." sa jag och började gå snabbare.
Robin gick ikapp mig direkt.
"Jag bjuder." sa han.
"Senare kanske. Jag såg Lena. Ska ta ett snack med henne. Var så länge sen jag träffade henne." ljög jag och gick vidare.
Robin fortsatte följa efter mig. Så jag saktade ner och stannade. Sen gav jag honom min 'låt mig vara ifred blick'. Han verkade fatta rätt så snabbt för när jag började gå igen så stannade han.
Precis innanför dörren fanns en bar och en bartender. Han mixade ihop drinkar till alla. Jag hade inte speciellt mycket pengar med mig. Och ingen dricka heller. Men de pengarna jag hade kunde jag lika gärna slösa upp.
"Ge mig din billigaste drink." ropade jag till honom vid baren.
Han log och började blanda ihop från massa olika flaskor. Sen skakade han den och hällde upp den i ett glas. Det gick otroligt snabbt.
"15 kr!" sa han högt och tydligt.
Jag rotade i min plånbok och skulle precis ta upp mina småpengar när en hand smälldes ner på barbordet.
"Behåll växeln!" ropade han.
Jag lyfte upp blicken och såg Jimmy stå där.
"Jag kan betala själv vet du." sa jag smått förvånad.
Jimmy tittade på mig och tog sen tag i glaset med ena handen och min arm med andra. Han drog bort mig till sofforna och nickade åt mig att sitta. Sen ställde han ner min drink på bordet.
"Så, jag har hört att du inte gillar min villa." sa han sen.
Jag tittade på honom och plockade upp glaset från bordet för att ta en klunk.
"Det är inte det att jag inte gillar det, det är bara för mycket helt enkelt. Precis som att du skulle ha fest helt plöttsligt bara för att visa upp detta. Så du kan höja din popularitetsnivå helt enkelt. Och skryta lite." log jag och tog en klunk.
Han log och tog tag i min andra hand.
"Morsan sa att jag fick ha fest så fort jag blivit 18. För så fort jag fyllde år så fick jag detta huset av föräldrarna. De håller på att flytta ut nu." log han.
Jag tittade på honom lite smått chockad och förvirrad.
"Fick du huset i födelsedagspresent?"
"Ja. Asså när vi kollade på huset när jag var liten så sa jag till mamma och pappa att detta huset skulle jag bo i när jag blev stor. De uppfyllde helt enkelt min önskan. Inte bara en gång genom att flytta in utan 2 gånger. Vi renoverade det för 2 år sen. Jag hade ingen aning om då att jag skulle få det." sa han och fortsatte le mot mig.
Jag tittade på honom en stund. Vilka föräldrar ger sådana hör dyra gåvor till sina barn. Huset måste ju minst vara värt 5 miljoner.
"Asså du borde kanske tagga ner dem historierna lite. Det får en att förstå att du är sjukt bortskämd och det är inget bra intryck kan jag säga." sa jag uttråkat.
Han tittade på mig förvånat.
"Det har funkat på alla andra tjejer ikväll i alla fall. Och vi har bara varit igång i kanske en och en halv timme."
Jag skrattade till.
"Ojdå. Hur många?"
"Nja, cirka 10 tjejer innan dig."
Jag kunde inte hålla mig. Skulle jag gå eller äga ut honom. Jag visste ju exakt vad jag skulle göra för att äga ut honom så det var ju inte ett problem.
"Oj jävlar. Kan du inte hålla dig längre?" skrattade jag.
Han släpte min hand och såg allvarlig ut.
"Och du tror verkligen att det första jag försöker göra när alla ser mitt snygg hus, är att sätta på tio brudar?"
Jag slutade skratta. Jag var inte säker på vad det bästa var att säga i denna situationen.
"Du beter dig som alla andra så det skulle inte förvåna mig." sa jag och reste mig upp med glaset i handen och gick.
Jag stannade vid baren, halsade hela glaset och bad om en påfyllning. Han hade 2 andra tjejer att blanda till också så jag fick vänta in min tur. Jimmy kom fram till mig.
"Om du tror att jag är som alla andra så har du fel." sa han.
Jag tittade på honom och väntade mig en fortsättning.
"Jag har fått lära mig att det man vill ha får man kämpa för. Det är inget man får gratis. Och får man det gratis, då vill man inte ha det."
Sen vönde han sig mot bartendern som redan var inne på att blanda min drink.
"Bjud den här tjejen på vad hon än vill ha ikväll. Jag bjuder på det."
Sen vände han sig om och gick innan jag ens kunde säga emot. Varför blev han inte bara sur från början? Varför bjöd han mig på drinkar när jag var så taskig mot honom? Jag kunde betala själv.
"Något mer när du ändå är i farten?" log bartendern mot mig.
Jag tänkte efter.
"Ta tre stycken av den godaste drinken du har." log jag.
Jag kunde ju ändå utnyttja det när jag ändå fick gratis drinkar. Bartenderna ställde alla glasen på ett fat.
"Enklare att bära så." log han.
Jag plockade upp fatet och gick iväg med drinkarna mot poolen. Men jag kunde inte se Jane eller Sandra. Så jag gick vidare. Poolen täckte den största delen av trädgården, men Sandra och Jane var inte i den. Vart kunde de ha försvunnit så snabbt? Jag trodde vi skulle hålla fast ikväll. Till en viss del i alla fall. Jag vände och gick tillbaka. På vägen stötte jag på Robin igen.
"Hej du. Du försvann." log han.
"Ja, jag snackade med några polare. Har du sett Sandra eller Jane?" svarade jag medans jag kollade runt för att se om jag kunde se dem.
"De sitter i min bil. Sandra skulle snacka med sin morsa."
Utan att svara gick jag ner mot bilen. Inte nog med att jag hade ett jävla fat med drinkar, de var tvungna att inte ens festa på den jävla festen, utan slösa sin jävla tid på att snacka med Sandras morsa. Jag kom halvvägs ner för trapporna när jag såg Sandra och Jane komma glada tillbaks. Så jag stannade och höll fram fatet. De fattade direkt och kom springandes mot mig.
"Bjuder du?" log Jane.
"Jadå, det är klart. Jag får dricka gratis ikväll."
Sandra och Jane tog varsin drink och vi började gå uppåt igen.
"Vad snäll Robin är som bjuder." log Sandra.
"Dummer. Robin gör inte ett skit. Detta var Jimmys förtjänst."
De båda tittade på mig konstigt.
"Ville du inte ha Robin nyss?" frågade Jane.
"Jo, det vill jag fortfarande." sa jag förvirrat.
"Men herregud, då kan du inte låta någon annan snubbe bjuda dig hela kvällen. Låt Robin bjuda. Han blev rätt så förvånad när du dissade honom."
Jane tog tag i min bricka.
"Be honom om en drink vet ja." log hon.
Så vi gick upp för de sista trappstegen och Jane och Sandra stannade vid närmsta bord medans jag gick bort till Robin. Han stod och snackade med en annan tjej. Jag avbröt dem utan att bry mig om deras samtalsämne.
"Kan inte du bjuda mig på en drink?" log jag.
"Va? Har du inga kompisar att springa iväg till?"
Han såg riktigt sur ut. Jag kunde förstå honom. Fast jag ville ju bara göra honom avundsjuk.
"Först är du på Sebbe, sen Jimmy och nu mig. Jävla slampa."
Jag tittade på honom förvånat. Kallade han mig nyss för en slampa?
"Ska du säga. Var det inte du som bara ville ha mig i bilen? Och sen helt plöttsligt har du två andra brudar där. Jävla player."
Robin blängde på mig.
"Vad skulle jag göra åt saken? Du vägrade ju åka med mig. Så jag fick ju ta Sebbes jävla tjejer. Och du bara leker runt som om du ägde hela världen eller nått."
"Så jag får inte snacka med killar utan att vara en slampa. Min kära pojkvän, vi är inte tillsammans." sa jag irriterat.
Han log mot mig helt ifrån tomma intet.
"Det är inte rättvist. Du är så vacker så du har totalt förfört mig. Jag vill inte ha någon konkurans och riskera att förlora dig. Och helt enkelt, du gör mig så kåt när du är sur."
Jag tittade på honom shockat. Det var plöttsligt och förvånande. Ut ifrån tomma intet. Och jo fan, jag kände exakt samma sak som honom.
"Ska vi leta upp ett rum?" log jag.
Han nickade och tog tag i min hand och ledde vägen. Vi fick klämma oss emellan allt folket som ockupperade vägen. Jag kunde själv inte fatta hur enkelt detta var. Hur man från bråk kan gå till sex? Jag hade inte varit med om det innan. Kanske andra hade. Vi småsprang upp för trappan. Robin var väldigt ivrig tydligen, och förstä bästa dörr öppnade han och drog in mig i rummet. Robin stängde dörren bakom oss och vände sig om. Han tog tag i mitt ansikte och kysste mig.
"Jag kan inte tro att jag fick dig." sa han sen och kysste mig en gång till.
Sen lyfte han upp mig och jag klämde fast mina ben runt hans midja. Han tryckte min kropp intill väggen. Jag kunde känna att han hade bånge och jag tände grymt mycket på känslan. Han drog av mig min jacka. Snabbt men ändå långsamt. Helt perfekt helt enkelt. Sen gick han bort mot sängen och släppte ner mig på rygg. Han la sig över mig och slutade inte kyssa mig.
"Är du säker på att du vill?" log han.
Jag nickade. Hell yeah. Jag tänkte inte missa denna chansen.

Vi låg kvar i sängen. Robin höll om mig och jag låg med mitt huvud på hans bröst.
"That was wierd." sa han plöttsligt.
"Vadå?" svarade jag snabbt.
Han tittade på mig.
"Vi bråkade och mitt uppe i bråket så sprang vi in hit och hade sex." log han.
Jag tittade på honom. Jo, det visste jag.
"Så, vad betyder detta mellan oss nu då?" frågade han plöttsligt.
Jag fattade ingenting.
"Vadå?"
"Är vi kk:s eller är vi tillsammans eller vadå?" log han.
Jag hade hoppats att detta inte betydde någonting alls.
"Vadå? Gillar du mig eller?"
"Är det så tydligt?" log han och jag kunde se hur han rodnade.
Jag reste mig upp och höll täcket över brösten.
"Jag måste kissa." sa jag snabbt medans jag stirrade in i väggen.
"Hur är det?"
Han lät orolig och shockad.
"Jag måste bara kissa, jag kommer tillbaks strax."
Jag slängde benen över kanten och rotade fram mina kläder längs sängkanten. Plagg efter plagg satte jag på mig och Robin bara tittade på mig.
"Du är så sjukt het." hörde jag honom säga bakom min rygg. "Lovar du att skynda dig?"
Han kysste mig på ryggen medans jag försökte sätta på mig tröjan.
"Ja." sa jag snabbt och slet på mig byxorna.
Helt tilltuffsad gick jag ut genom dörren och mötte folk som stod och drack. Jag borde se hur hemsk ut som helst nu. Men jag var tvungen att komma ut därifrån. Jag sprang in på närmsta toalett och kollade mig i spegeln. Jag behövde bara rätta till håret lite. Sen sprang jag ut och ner för trapporna. Jag kunde inte vara kvar här. Jag ville inte se honom igen. Inte ikväll. Jag kunde inte bara säga som det var just nu. Jag trodde bara det var en engångsgrej. Som absolut inte betydde något. Men tydligen betydde det ganska mycket för honom. Nedanför trappa stötte jag på Sandra.
"Hej, hur gick det." log hon.
Jag tittade på henne snabbt.
"Jag måste gå. Hälsa Robin att jag är ledsen." sa jag snabbt.
Jag försökte hitta Sebbe bland folkmassorna men jag kunde inte se honom någonstans. Och snart skulle Robin fatta att jag stuckit. Jag vände mig om och in igen för att kolla där, men såg honom fortfarande inte.
"Hur är det?" frågade Jimmy bakom mig.
Jag vände mig om hastigt.
"Kan du köra mig hem!" sa jag snabbt.
Han tittade på mig oroligt.
"Har något hänt?"
"Nej, jag vill bara hem." sa jag med gråten i halsen.
Varför var jag ens ledsen? Jag visste inte ens vad som hände. Jag ville bara att det inte skulle betyda något. Varför var det tvunget att betyda något?
"Okej. Jag kör dig." log han och la en arm runt min nacke medans vi började gå.
Att äntligen lämna fick mig att känna mig lättad. Robin gillade mig. Fuck, Robin gillade mig. Varför? Kunde han inte bara ogilla mig i stället. Det hade varit bättre. Alla känslor jag hade, man kanske inte förstod genom att bara höra det såhär. Jag var ganska rädd för kärleken, och höll mig på avstånd från den. Jag hade haft killar, men aldrig på riktigt. Det var en lek. En kille var tillsammans med mig för sex, inte känslor. Det gick. Men jag ville inte ha någon efter mig som hade känslor för mig. Jag ville inte vara som varken min syster eller min morsa. Och jag kunde absolut inte tänka mig deras liv som mitt liv.
Vi satte oss i bilen. Jimmys snygga nya blåa Bugatti Veyron. Mina tårar började rinna. Jimmy bara tittade på mig.
"Vad är det som hänt?"
"Bara kör." sa jag åt honom.
Han lyssnade och startade bilen. Jag ville bara lämna innan Robin kom rbx ut för att leta efter mig. Jag ville inte att han skulle hitta mig. Inte just nu. Inte ikväll. Jag skulle inte klara av att konfrontera honom just nu. Faktum var att jag aldrig ens ville se honom igen. Och skulle jag berätta för Jane och Sandra vad som hänt så skulle de bara skratta och tycka det var en bra ide. Och alla andra skulle väl tycka jag var patetisk som grät och shit över det, som jag egentligen borde vara glad över.
"Så, nu vill jag veta vad som hände. Jag hade hoppats att du skulle stanna längre."
Jag hade ju bara varit där i si sådär en timme.
"Det är inget viktigt."
Jimmy kollade på mig medans han körde.
"Jo det är det. Annars skulle du inte vara så ledsen. Vad gjorde han?"
"Inget!" sa jag smått irriterad.
Jimmy la ögonen på vägen igen.
"Jag säger bara, har han rört dig så slår jag sönder honom. Har han det?"
"Nej." fortsatte jag.
Jimmy slängde en blick åt mig.
"Då tar jag det med honom när jag kommer tillbaks."
Jag tittade på honom shockat. Det fick han inte göra. Alla skulle få veta. Ingen fick veta.
"Han kalla mig slampa, okej. Bara för att jag inte ville ha sex med honom."
Jimmy spände händerna runt ratten och kramade om.
"Jävla bög!" sa han irriterat. "Vi kör tillbaks så slänger jag ut honom!"
"Nej!" sa jag hastigt. "Jag vill hem. Ta det någon annan dag. Men snälla, säg inget till någon."
Han tittade på mig och nickade. Varför hade jag nyss dratt världens lögn mitt framför ögonen på honom? I och för sig så hade jag inte mycket val, han kunde ju inte bara gå fram och fråga honom varför jag var så ledsen. Hela mitt liv skulle förstöras då. Jag ville bara hem och sova. Slippa tänka på detta mer.

Juniior Evelina Pedersen

20 årig tjej som älskar att skriva. Skriver ofta mycket långt, men också ganska kort. Dikter har varit en passion sen jag var liten, så som berättelser om saker som inte funnits. Min passion pressas in i en skolfylld vardag med min vovve. Tiden är knapp, men när inspirationen kommer, kan inte fingrarna sluta skriva. Hoppas ni finner mina texter bra :) tack och hej :)
Juniior Evelina Pedersen är medlem sedan 2016 Juniior Evelina Pedersen har 22 publicerade verk