Hantverkaren och Den rika mannen

Det var en gång en hantverkare, en mycket gammal och skruttig hantverkare, som levde i en liten och förfallen stuga på ett berg. Nedanför berget låg en mysig och liten by, hantverkaren brukade besöka byn för att sälja sina hantverk på den lokala marknaden, som bestod av statyer gjorda av trä.

En dag när han var nere på byn och stod vid sitt bord där han sålde sina statyer kom en mycket rik man, som var på besök från ett annat land. När han såg hur den gamla hantverkarens statyer var populära bland lokalbefolkningen gick han fram till bordet, och började tala med den gamle hantverkaren om hans statyer.

"Goddag, jag ser att du säljer mycket fina statyer av trä som verkar vara populära bland lokalbefolkningen, får man titta på en?" "Javisst" svarade hantverkaren och räckte en av statyerna till den rika mannen. Han tog sig en titt på dem, och funderade ifall han kunde själv tillverka sådana till ett billigare pris för att kunna konkurrera ut den gamle hantverkarens verksamhet.

"Jag tar fem stycken" sa den rika mannen, "Ok, det blir femtio mynt tack". Den rika mannen räckte pengarna till den gamla hantverkaren och sade "Tackar så mycket, ha en bra dag". Sedan gick han därifrån. När han kom hem undersökte han statyerna, han vred och bankade och hamrade på dem för att lära sig allt om dessa statyer.

Nästa dag besökte den rika mannen sin fabrik i sitt land där han presenterade den nya produkten som skulle börja tillverkas: En staty gjort i trä, en exakt likadan som den som den gamle hantverkaren tillverkar och säljer i marknaden. Den enda skillnaden var att fabriken kunde massproducera statyn till ett mycket billigare pris, och därför sänka försäljningspriset.

Statyn var populär även i andra länder och hantverkaren hade anställt folk som postade statyer till köpare i andra länder. Den rika mannen öppnade butiker i alla möjliga länder där hans statyer fick stor uppmärksamhet och man köpte från honom istället för hantverkaren, eftersom det var billigare och lättare att få tag på.

Den gamle hantverkaren tjänade allt mindre och mindre pengar på sin verksamhet, han hade endast ett fåtal kunder kvar, de kunder som ville köpa genuint handgjorda produkter istället för en massproducerad produkt. Den gamle hantverkaren fick minska på sin verksamhet eftersom han inte kunde betala för det längre.

Han fick till slut stänga ner hela sin verksamhet eftersom han inte tjänade något på det längre. Han sökte jobb och fick ett jobb som en snickare. Den gamle hantverkaren var mycket ledsen för att han var tvungen att stänga ner sin verksamhet, han hade ärvt den av sin fader som i sin tur hade ärvt den av sin fader och han hade lärt sig hantverksyrket av sin fader. Han kände att en del av hans person och identitet hade försvunnit.

Den gamla hantverkaren gick bort, och med honom försvann minnet av hans verksamhet och dess historia. Den rika mannen marknadsförde statyn genom att förvränga historien. Han sade att hans familj tillverkade dessa statyer och att de gjorts hantverksmässigt i fler generationer tillbaka i tiden. Eftersom det inte fanns någon som kunde protestera mot denna utsaga, började alla tro att det var på det här viset det låg till.

Statyn blev populär och den rika mannen tjänade ännu mera pengar. Den gamle hantverkaren gick bort och hans barn levde på en bondgård där de levde ett stilla och från omvärlden avskilt liv, utan att veta att någon hade snott faderns hantverk och gjort det till sitt eget.

Skriven av: Max Svensson