Publicerat
Kategori: Novell

Hästen och Flickan


Hästen och Flickan
Hej mitt namn är Gabriella och jag är 11 år ,min dröm är att få en egen häst.Mina föräldrar tyckte att jag var ivägen för dom, dom tyckte jag var ful och störande så dom kastade ut mig på gatan och nu lever jag ett liv som gatubarn i en stad som heter Honduras.

Att leva som gatubarn e svårt man måste hitta dom bästa sakerna på soptippen och sälja dom dyrt för att ha råd med mat och kläder. Jag tänker alltid på dom barn som har sån tur, tänk att få gå i skolan och ha vänner tak över huvudet och mat varje dag.Men det jag önskar mest är en alldeles egen häst.

Jag red innan mina föräldrar kastade ut mig på gatan, då hade jag en favorit häst på ridskolan som hette Limmi hon var en grå arab, väldigt pigg men också snäll. Jag satt och drömde att jag red på Limmi,vi galopperade fram i ridhuset manen flög, hjärtat slog snabbt och allt kändes bra, men jag kollade kvickt upp när jag hörde ett dunder borta vid sopberget. Det var en lastbil full av nya sopor. Jag sprang dit allt vad jag orkade, vinden blåste i mitt hår och mina ben skakade av trötthet och det kändes som att jag skulle falla ihop när som helst.
Jag såg en kartong och tog snabbt upp den och sprang iväg, man måste vara snabb på soptippen för annars kan någon komma och sno det man har hittat och ibland drar dom till med våld.
Försiktigt öppnade jag kartongen det första jag såg när jag kollade ner i kartongen var papper jag lyfte på pappret och såg en grimma och under den ett grimskaft, jag tog upp den och kände på den. Den var mörkblå med svart lödder på insidan av nosgrimman och nackstycket.

Grimman den doftade ny, blandat med häst och en smula av gamlasopor.Försiktigt la jag ner den i kartongen igen, jag saknade Limmi så mycket att jag bestämde mig för att gå ner till ridskolan. Jag gick en bit tills jag insåg att jag inte kunde vägen, jag stannade och försökte hitta någon att fråga om vägen men ingen ville ju hjälpa mig! Dom bara gick förbi inte brydde dom sig om mig.Jag hittade en buss som jag hoppade på, och jag menar bokstavligen.Jag tog tag i handtagen och stog där på sidan av dörren och hoppades att jag inte skulle ramla av. Svetten rann i pannan och jag flåsade. Jag kände att jag var påväg att tappa greppet om handtaget, men då, kände jag hur någon tog tag i mig och drog mig in i bussen.

Jag vände mig om och såg en lite äldre kvinna, hon undrade var jag skulle och jag berättade att jag skulle hälsa på, på ridskolan.
Hon berättade att hon brukade rida och att hon hade haft egen häst som yngre.
Vi hann inte prata mer förrän bussen stannade och jag kände genast igen mig.

-Jag måste tyvärr gå nu! Sa jag och gick ut ur bussen och vidare mot stallet.

Jag fick bråttom när såg att tåget var påväg, jag ökade takten och hade nästan kommit över järnvägen men kom inte långt då min fot fastnade jag drog och slet men den satt verkligen fast.

Jag fick panik.

Jag hörde tåget bakom mig. Det sista jag såg innan tåget körde över mig.. var Limmi som tittade på mig med sina stora ögon borta i hagen och mer fick jag inte se.

Skriven av: Okänd

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Piraya73

En kvinna mitt i livet som lever med psykisk ohälsa. Har så länge jag kan minnas använt skrivandet som min terapi. Varje fredag kommer jag även att publicera mina fredagstankar, där jag bollar mina…

Piraya73

På andra plats denna veckan: Fredrik Trulsson