Publicerat
Kategori: Relationer noveller

ISLOSSNING

Det är fortfarande mörkt ute när Gertrud drar upp sin rullgardin. Hon har som vanligt ställt sin väckarklocka på sju för att hon vill vara vaken, klädd och helst bäddat sängen innan hemtjänsten kommer. Någon kommer vid åttatiden varje morgon för attt hjälpa Gertrud få frukost och mediciner.Hon orkar inte själv sköta så mycket längre efter det senaste lårbensbrottet som gjort henne beroende av rullator. Yrsel och osäkerhet gör att hon behöver mycket hjälp.

"Hoppas det är Nermin som kommer idag" tänkte Gertrud. Nermin och Gertrud har fått särskild bra kontakt.
Jadå , det är hon som kommer och hon låter så vänlig på rösten.

-Godmorgon Gertrud! Nu ska det väl smaka med morgonkaffe?

--Ja, tack.Jag har ju fått så mycket tabletter att ta så det behövs nog lite gröt för pillren att landa på.

--Visst.Jag kan micra lite havregryn och vatten direkt i tallriken så slipper vi diska någon kastrull.

--Kan du vara snäll och hjälpa mig få upp locket till lingonsylten?

Nermin kämpar för att öppna burken samtidigt som hennes mobiltelefon ringer.

--Ja hallå! Nermin här. ..Visst...Ska försöka...Vi säger så.

--Det var min gruppchef som vill jag ska ta ett extra pass för två i personalen är sjuka och det är svårt att få någon reserv.
Klick!

--Nu öppnades locket så här får du sylt på gröten Gertrud.

Nermin häller upp kaffe och Gertrud lägger märke till att hennes hand skakar lite.

--Hinner du sätta dig och ta en kopp själv?

--Nej tyvärr. Jag måste kila.Ha det så bra! Vi ses!

Gertrud sitter för sig själv och tittar på påsen som medicinerna legat i. En så kallad APO.DOS Det har blivit många med tiden.Senast i raden en tablett mot depression. Smärtstillande och sömntablett till natten .m.m.
Hon titttar ut genom fönstret och vinkar till Nermin som hastar vidare på sin cykel till nästa ärende.Vad trevligt det vore om jag fick tid att prata lite längre med Nermin, tänkte Gertrud. Hon är en kurdisk kvinna som har bott några år i Sverige och lärt sig svenska på SFI(svenska för invandrare)synd att personalen ska vara så sressad. Varje moment är klockat och uträknat så spontana avvikelser( som samtal över en kopp kaffe) blir näst intill omöjliga.

Gertrud reser sig mödosamt och går med rullatorn in till vardagsrummet.Hon sätter på TV:n och låter den gå hela dagen. Just nu är det ett sportreferat som inte intresserar henne ett dugg men ljuden från det dämpar ändå ensamhetskänslan.
Någon gång mellan tolv och ett kommer Alice med veckans matlådor och micrar hälften av en låda till lunch åt Gertrud. Hon är lika jäktad som Nermin .Det är ont om personal idag så när tallriken är framställd på bordet där Gertrud satt sig måste hon springa vidare med en stor nyckelknippa skramlande runt halsen.

Det påminner mycket om stafettlöpningen på sportTv , tänker Gertrud uppgivet.Maten är god. En låda räcker till både lunch och middag. Efter maten löser Gertrud ett korsord i Året Runt som kommit i brevlådan.Det är veckans höjdpunkt. En liten intellektuell utmaning.Hon saknar någon att bolla tankar med eller spela schack mot .

För några år sedan gick hennes älskade livskamrat Bengt hastigt bort. De brukade ta ett parti schack varje eftermiddag och dela s ina ideer över en kopp te.Nu är tomheten och saknaden stor och antideppressiva medel har lagt ett lock på känslorna.Framåt femtiden kommer nästa "stafettlöpare"; Anders. Han är en student som jobbar extra i hemtjänst. Han värmer den andra hälften av matlådan i micron och säger något käckt om vädret.Han får ett samtal om att någon stackars man ramlat och att en kollega behöver hjälp att lyfta upp honom.

TV:n står fortfarande på.Gertrud hör hemska nyheter om hur folk flyr från Syrien och krigets fasor.Hon reser sig långsamt för att inte bli för yr och känner att det är dags att gå till sängs.På nattduksbordet står en liten plastburk med lock med en insomningstablett och ett glas vatten som hon tar och grubblar lite över livets mening innan hon somnar. Man skule kunna lägga ett kalkerpapper över beskrivningen av denna dag för resten av veckan och månaderna framöver.

En torsdag får Gertrud en fråga av Nermin som kommer lite överraskande. Torsdagar är den dag hon får hjälp att duscha och tvätta håret så det blir lite mer tid för samtal.

--Skulle du vilja hälsa på min mor tillsammans med mig någon gång? hon är ganska ensam och kan inte så mycket svenska. Ni är i ungefär samma ålder.Jag tror att hon skulle tycka det är trevligt att lära känna någon jämnårig svensk kvinna.
Gertrud blir glad över inbjudan men men samtidigt tveksam.
--Jag har ju inte varit utanför dörren på flera månader så jag vet inte om jag törs ge mig ut!

--Jo men du har ju rätt till ledsagare med Färdtjänsten.Jag kan följa med dig.Varför inte redan idag?

Nermin rulllade upp Gertruds hår och letade rätt på en passande klänning i garderoben.

--Nu får du sitta här med hårtorken så kommer jag tillbaka när jag slutat för dagen.Vi kan avbeställa eftermiddagens hemtjänst så åker vi och äter middag hos min mor istället.

Taxin kom tio över fyra. Nermin hjälper Gertrud med rullatorn in i bilen och så bär det iväg.


-- Välkommen! Jag heter Roschanda...pratar inte bra svenska...men vill lära mig.

Det doftar nybakat bröd och på spisen puttrar en kryddig grönsakssoppa.

--Varsågod Gertrud!

--Tack så mycket. Åh..Det smakar ljuvligt.

--Vad betyder ljuvligt? undrar Roschanda.

Det betyder att det är gott, mycket gott säger Roschanda och skrattar hjärtligt.

Nermin är glad att se att de båda kvinnorna trivs bra i varandras sällskap. Hennes mor visar sina vackra handgjorda sjalar.Gertrud som är intresserad av handarbete blir mycket imponerad och berömmer hantverket. Nermin får tolka lite mellan dem men de tycks vara på samma våglängd och känna sympati för varandra.
Kvällen går fort när man har trevligt och snart är det dags att beställa återresa. När de sagt farväl och står påklädda i hallen får Gertrud syn på ett vackert snidat schack på ett glasbord.
--Spelar ni schack frågar hon.
--Inte jag men min bror, svarar Nermin.Nästa gång du komer kanske ni kan ta ett parti schack?

Gertrud skiner upp. Hon blir glad över orden "nästa gång du kommer" Det betyder ju fler trevliga avbrott i den vardagliga tristessen.

Veckan förflyter i sin vanliga monotoni men nu finns det något att se fram mot.

Nästa gång hon besöker Roschanda blir hon presenterad för Nermins bror Senyar.Han är mycket lik sin syster med varma bruna ögon och tjockt mörkt hår. Han är mycket vänlig och bjuder på te och sin mors hembakade bröd.Sedan tar han fram brädet med de magnifikt utskurna pjäserna och ler brett.Han undrar ett tag om han ska låtsas vara sämre än han är och låta Gertrud vinna men han blir snart varse att hon är en slug och smart dam.Senyar tycker han bemästrar schack hyfsat bra men han får tänka till ordentligt före varje drag.Han är mäkta imponerad av Gertruds strategi. Till slut vinner han i alla fall.
--Vill du ha revansch, Gertrud? frågar han leende.

----Gärna en annan gång. Nu kommer snart taxin och jag måste hem.Kan inte ni komma till mig alla tre nästa lördag istället?

Så blir det! Nermin och Senyar kommer med sin mor Roschanda hem till Gertrud.De har med sig hemlagad ljuvligt doftande mat så matlådorna hemtjänsten kommer med åker in i frysen för kommande behov.

Efter maten och lite kaffe med svenska kanelbullar åker schacket som stått orört och dammat sedan Bengts död fram. Denna gång vinner Gertrud och Senyar försäkrar henne om att hon gör riktiga genidrag!
Roschanda och Nermin har slagit sig ner i vardagsrummet och bläddrat i dagstidningar under spelets gång.

--Gertrud! Jag förstår inte vad det står om Syrien. Flyktingströmmen är en orm. Vad har en orm med saken att göra?

_--_Det står enorm. Ordet betyder väldigt stor. Milliontals människor flyr för sina liv. En enorm katastrof!

Roschanda blir tårögd.Detta upprör henne naturligtvis och väcker minnen från hennes familjs förflutna.

--Min tacksamhet är ENORM över att jag fått komma till Sverige säger hon och ler genom tårar.

Gertrud är rörd över hennes snabba tillämpning av den nyvunna språkinsikten om det svåra ordet enorm.

--Jag är glad att ni finns här. Efter min makes död har jag kännt mig så ensam. Det är så trevligt att lära känna er!

Veckorna går och Gertrud och Roschanda träffas regelbundet och läser dagstidningar. Tillsammans reder de ut svåra svenska ord och begrepp och pratar om hur samhället fungerar.Innan Gertrud blev pensionär arbetade hon som mellanstadielärare. hon har saknat sitt jobb och glädjen i att se någon göra framsteg i språkförståelse och andra ämnen.Nu är det inte bara roschanda som lär sig svenska av henne. Vissa eftermiddagar kommer Senyars barn är nio respektive elva år hem till henne och får läxhjälp.
Gertruds självförtroende växer i takt med att hon får känna sig behövd.

Att umgås med människor i olika åldrar och med olika erfarenheter i bagaget ger henne så mycket. det har gjort mirakel med hennes sinnesstämningHon upplever både att hon får ta emot hjälp och ge hjälp på samma gång.Det gör att hon inte längre känner sig som ett hjälplöst offer för omständigheterna utan får nya perspektiv på livet. Nu bryr hon sig inte längre lika mycket om hur bråttom hemtjänsten har när de kommer och serverar frukosten med medicinpåsen.Hon har ofta någon komplimang eller lustig kommentar som får dem att må bra när de fortsätter därifrån.Nu är det två tabletter mindre i APOdosen. Man har kunnat ta bort den antidepressiva behandlingen och sömntabletten har blivit överflödig eftersom Gertrud somnar trött och nöjd varje kväll.Hon sover lugnt tills väckarklockan ringer klockan sju.

Skriven av: Birgitta Nilsson

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Skogstokig

Roger Skoog : Författare, skribent, musikälskare och boksamlare. Bloggar regelbundet på "Den Skogstokiga Bloggen" och har även hemsideportalen "Skogstokig Förlag": https://skogstokigforlag.com/…

Skogstokig

På andra plats denna veckan: Fredrik Trulsson