Publicerat
Kategori: Novell

Italiensk fotboll

Janice gömde ansiktet i händerna och andades häftigt. Den dumma knölen hade slagit henne. Han hade slagit henne! De bodde i utkanten av New York och gick på en bra skola i New York. Egentligen hade Janice förtjänat slaget, men hon var förblindad av hat mot Brian att hon inte brydde sig. Brian hade gjort slut med henne förra veckan. Och nu, när han slutade laget blev det för mycket. Hon hade skrikit råa och grova ord rakt i hans ansikte. Janice var assisterande tränare till skolans fotbollslag. Hon tittade upp när hon hörde ett par skor i gräset på fotbollsplanen. Alejandros, den mobbade italienaren, sparkade in sin boll i målet med en snygg spark. Det var inga större fel på honom. Brian och de som mobbade honom var väl bara avundsjuka på Alejandros snygga utseende och ursprung. De brukade putta omkull honom, sparka honom och kalla honom för rasistiska och elaka ord. Det var hemskt att se på när Alejandros mun blödde och hur hans mörka hy blev lilaaktig. Håret. Alejandros svarta hår var ganska långt och spretigt åt alla håll, det såg ovårdat ut på rätt sätt. Men vad visste Janice. Hon sörjde fortfarande förlusten av Brian och kunde inte ta in Alejandros i laget direkt, bara tio minuter sedan Brian slutade. - Hej! Ropade Janice och joggade fram till Alejandros. - Hej. Sa Alejandros osäkert och såg sig omkring. - Vill du va med i laget? Vi har plats i försvaret om du vill? - Nej, tack. Jag spelar i ett annat lag. - Men kom igen, suckade hon. - Vad har hänt din kind? Den är alldeles röd. - Jag gick in i ett skåp, ljög Janice. Du heter Alejandros va? - Stämmer. Du heter Janice? Sa han och passade bollen till henne. Hon passade tillbaka den och svarade: 'Ja. Men varför vill du inte vara med oss?' Alejandros sparkade in bollen i mål och såg på henne. Han hade bruna rådjursögon. - För min skull? Alejandros såg tveksam ut. - Jag tänker på saken, sa han och tog upp bollen. Sedan sa han arriverdenci och gick sin väg. - Fan, svor Janice och sprang hemåt. Nästa dag i skolanvart det tungt. Brians gäng, som hon alltid brukade hänga med, drog sig undan och ignorerade henne. Janice 'kompisar' försvann totalt. De ville inte ses med henne nu när Brian och de andra ignorerade henne. Inte ens hennes bästis från grundskolan såg på henne. Alejandros stängde sitt skåp tyst och försökte smälta in i mängden. Han var nog rädd för att bli slagen eller retad. Hon lade märke till hans nya jeans. Hon skuttade nästan fram till sin nya kompis och slog följde med honom till Kemisalen. - Hej, Alejandros. Hur är det? Log hon. - Janice. Sa han förvånat och tappade kemiboken. Han tog upp den nu smutsiga mappen. - Jaså? Det är ni två nu? Hånskrattade en av Brians kompisar, som hette James. - Lägg av. Stönade Janice. - Töntar dras väl automatiskt till varann! Janice vände sig om och killarna stannade upp. - Jag har aldrig trott att jag skulle säga så här om dig James, men du ger mig inget val. James såg förundrat på henne. - Idiot! Vrålade Janice och puttade honom bakåt. - vafan göru? Brian klev fram från sin trygga plats bakom killarna. - Dra åt h-e! Skrek Janice. Hon skrattade och sprang i kapp Alejandros. Efter de två hektiska dagarna träffades Alejandros och Janice varje dag. Efter och i skolan. Alejandros började laget och Brians gäng slutade. När Brians kompisgäng slutade började en massa andra, duktiga, elever våga sig fram. Man kan ju drömma sig vidare hur det slutade för Janice och Alejandros...

Skriven av: Em Lundin

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Inga-Britt IB Gustafsson

Jag heter Inga-Britt IB Gustafsson, författare och konstnär. Har gett ut flera böcker bl.a. en roman om våld i nära relation, en bok med 19 mini-rysare, diktböcker, nyligen en bok med positiva texter…

Inga-Britt IB Gustafsson

På andra plats denna veckan: Silverblomma