Kategori: Drama noveller
Jag förlåter dig för att jag älskar dig
Jag kan inte hata dig. Jag kan inte tycka illa om dig. Jag kan inte trycka bort dig från mitt liv. Jag förlåter dig för att jag älskar dig.
Allt började sommaren 2014 när jag blev tillsammans med världens bästa kille, eller det var iallafall vad jag trodde.
Vi hade det svinbra. Vi skapade en massa minnen tillsammans och hade det helt enkelt hur bra som helst och var jätte lyckliga tillsammans, ända tills han började bete sig konstigt.
Vi var tillsammans i tre år.
Jag är en väldigt osäker person. Jag är rädd att göra fel så jag förlorar honom. Han är mitt livs kärlek. Jag kan inte göra fel. Jag får inte göra fel.
Han slog mig.
Vad hände? Jag är i chock. "Slog han mig nyss?", tänkte jag. "Jag måste ha förtjänat det. Jag gjorde säkert något fel, det är inte han, det är jag som måste ändra på mig så han blir nöjd".
Han slog mig igen, och den här gången fick jag en blåtira.
"Det är lugnt, jag förlåter honom. Det är jag som måste ha gjort något fel. Skärpning!"
Åren gick. Han fortsatte slå mig. Jag satte mig ner en kväll och började tänka. Vad kunde jag ha gjort som gjorde han så arg på mig? Jag hade verkligen ingen aning. Tillslut insåg jag att nej, jag måste ju fråga, annars kommer jag alltid se ut som ett frågetecken.
Nästa gång han slog mig frågade jag med en darrig röst; "förlåt älskling, men vad har jag gjort för fel? Varför slår du mig och är så himla arg varje kväll?"
Svaret jag fick skar i hjärtat.
"Är du helt jävla pantad eller? Du gör ju för fan aldrig som jag säger åt dig att göra. Du måste ju ha något allvarligt fel alltså."
Tankarna snurrade i huvudet. Jag kunde fortfarande inte komma på vad jag möjligen kan ha gjort även fast jag nyss fått svaret från honom.
Min mamma såg vad han gjorde mot mig. Jag försökte dölja det så gott jag kunde. På sommaren hade jag alltid solglasögon och på vintern hade jag alltid smink så det inte syntes. Men mamma såg igenom det hela. Det var som att hon var med mig hela tiden och såg vad min pojkvän gjorde mot mig.
Jag insåg det inte själv förrän efter sista året vi var tillsammans.
Han slog mig varje dag utan att jag gjort något fel. Han var en kvinnomisshandlare, och jag var tillsammans med honom.
Jag tog till mig mod med hjälp av min mamma och mina vänner att göra slut med honom. Han blev arg och slog mig återigen trots att vi inte var ensamma i rummet. Alla blev rädda för honom. "Vad ska han göra härnäst?" Ingen visste. Tillslut gick han därifrån. Man kunde se i hans ögon hur svart det var. Han var nog rädd för att han skulle gå så långt att döda mig för han nästan sprang därifrån.
Efter avslutet på vårt förhållande som varade i tre år var jag tvungen att gå under skyddad identitet. Det gör jag fortfarande. Han försöker fortfarande få tag på mig på alla möjliga sätt. Han ringer min familj trots att dem byter nummer varje månad. Han lyckas alltid få tag i någon som står mig nära på något sätt. Jag fattar inte hur han lyckas. Jag har till och med fått byta jobb och flyttat till en annan stad.
Kan man gå vidare i livet efter en sådan här händelse eller ska man behöva gå varje dag med en klump i magen i rädsla om att han kommer stå vid min dörr när jag kommer hem?
Jag överlevde. Det får jag vara glad för.
Jag förlåter dig, för att jag älskar dig.
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Veckans författare:
Ann Larsson
Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.
På andra plats denna veckan: Petra Christiansen