Publicerat
Kategori: Romantik noveller

Jag har älskat den kvinna nästan 50 år



Där borta på en stol sitter han varje dag, samma tid. En gammal gubbe med ett ledset ansikte men med ett fint leende. Han ler mot alla och hälsar på alla.

En ledsen ungdom ca 19 år satte sig bredvid honom idag. Ungdomen tittar på gubben och börjar fråga honom ”varför är livet så svårt? varför är det svårt att hitta en kärlek? varför är människorna inte rädda för att såra andra människors hjärta?”. I den sekunden kollar den gamla gubben upp på ungdomen och ger honom ett lugnt leende. Och efter det började han berätta.
Vet du, jag föddes när andra världskriget var. I min familj vi var 8 barn. Jag hade 7 syskon och alla tjejer är äldre än mig. Min mamma fostrade oss så gott hon kunde. Pappa var tåget av nazisterna i 1943 då vi växte upp utan pappa. Vi lärde oss göra allt själva men vi saknade pappa mycket.1995 när kriget slutat så undrade vi om pappa ska komma nån dag. Men tyvärr så blir det inte. Jag gick för att hitta min pappa. Jag letade efter honom nästan 2 år men hittade honom inte. När jag kommer hem tillbaka efter 2 år så kollar mina syskon ledsna på mig, och jag förstod att det var mamma. Mamma var på väg att dö, då hon var mycket sjuk. Hon sa till oss att hennes dröm är att vi ska ha ett bra liv. 1948.12.05 så dog mamma. Vi lovade att hennes dröm ska bli på riktigt. Alla vi syskon gick vår egna väg. Jag reste till Luxemburg och där började jag jobba. Eftersom jag inte var så social så hade jag bara en vän. Det var en kvinna. Hon var jättesnäll, hade fina ögon, långt och lockig hår men det viktigaste var att hon hade ett gott hjärta. Vi hjälpte varandra nästan alltid. När var vi ledsna eller glada spelade ingen roll vi var tillsammans hela tiden ändå. Och jag var förälskad i henne, men aldrig har jag sagt till henne. Jag är så dum…(säger gubben och fortsätter berätta)… Hon var också kär i mig men på den tiden var det killarna som tog första steget och pratade med kvinnorna. Jag visste inte hur jag skulle berätta hur jag kände för henne. Jag hörde från många att när man är full så kan man lättare visa sina känslor. Jag hade aldrig druckit i hela mitt liv. Jag gjorde det för att jag ville äntligen att hon skulle få veta att jag är kär i henne och att detta skulle göra att vi blev tillsammans.
Jag gick till hennes hus och där såg jag henne med hennes kille kompis från jobbet. Jag blivit så arg och så ledsen. Och jag bestämde mig att flytta där ifrån. Men efter långt tid jag kunde inte glömma henne.
Efter 25 år jag åkte tillbaka bara för att få se hennes ögon igen, att bara få se henne igen skulle räcka för mig. Jag visste inte hur hon såg ut nu efter så långt tid men jag försökt och hitta henne. Och jag har hittat henne på den gamla plats där vi brukade sitta tillsammans. Då pekar den gamla manen och säger . Titta på den andra stolen framför mig”. Där sitter den gamla kvinnan som jag älskat i nästan 50 år, som jag inte vågat säga till henne.

Pojken förstod att gubben har berättat klart och med tårar i ögonen spring pojken till den kvinna och skrek.” - Mamma jag har hittat den man som du har berätta för mig att du har älskat hela ditt liv, han älskar dig också. Den pojken var från ett internat som kvinnan hämtade när pojken bara var 1 år och halvt år. Efter en stund ser mannen och kvinnan varandra efter 50 år av saknad. Äntligen så kan kvinnan och mannen vara lyckliga igen,

Skriven av: Licka

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Ann Larsson

Snart femtioårig fyrbarnsmamma från Norrbotten som alltid älskat att skriva.

Ann Larsson

På andra plats denna veckan: Petra Christiansen