Krigaren

Åh, du mäktige krigare jag ser.
Vad har gjort dig till denna kämpe jag ser idag?
Vad har du sett?
Vad har du hört?
Vad gjorde dig till en krigare?
Du äger ingen springare vit som snö, eller en rustning av de finaste stål som skyddar mot brinnande pilar eller vassa spjut som dyker mot ditt hjärta. Men du krigare äger en vilja som har burit dig över marker som jag har aldrig varit och räddat dig från att följa med den kalla strömmen mot döden.

Krigare...
Du tog inte några strider med vapen och sköld, men ändå bär du ärr efter de strider du fick ta för en annan. Med bar kropp och en flamma så het stod du pall även när storm bröt ut över dig.
Såren gick in i själen där du kämpade mot din motståndare som högg mot din oskyddade kropp.
Smärtan så intensiv men vägran att ge upp var stark.
Dessa strider gav dig dessa ärr som jag ser idag på en kropp som en gång var lika ung som min egen. Men nu endast ett minne av vad du en gång varit.

Krigare...
Din kropp är sargad till den nivå som påminner mig om en lidande varelse. Men ändå står du på dina ben som har burit livets gåva mer än en gång, trots oändliga smärtor som kunde ha dragit dig ner på knä.
Smärtor du vet aldrig kommer att upphöra, men som för dig är bara en del av att vara krigare.
Du säger inte mycket om din historia, men jag kan se vad som kan ha format denna kropp som finns idag.
Alla ärr talar om dina segrar...
Allt du sett...
Och dina förluster.

åh krigare...
Dina händer är inga vapen längre som har både hållit mig trygg och slagits mot det onda... de är nu gamla och rynkiga av åren som gått. Den hy som en gång var lika slät och mjuk som silkestyg har hårdnat och blivit styvt som hampa.
De bär inte längre någon börda, men ändå tyngs de av allt som varit.

Krigare...
Dina muskler är slitna av allt arbete du har fått utstå och för allt du har fått offra.
Dina ögon trötta och dimmiga efter att ha tvingats se mycket elände genom åren där du har kämpat för att överleva den svarta skuggan av lögner och förräderi.
Men glöden...
jag känner glöden ännu i dig. Som en drake bevarar sin flamma i sitt bröst bevarar du den i form av mig och mina systrar. En flamma som nu brinner i oss alla och som ger oss styrkan att bli nästa generations krigare.

Åh, krigare...
vem du än gång var kommer jag aldrig veta.
men den jag ser nu talar om en hel del för mig.
Dina ärr, dina ögon, din kropp, allt talar för mig vad du fick göra för att bli den du är idag och vad du fick offra för mig.

Krigare.
Du behöver ingen rustning.
Du behöver ingen springare.
Du behöver inte skydda längre.
Det är min tur nu att göra det.
Så luta tillbaka och låt mig ta över ditt uppdrag så att jag själv blir den krigare som du en gång var och ännu är. det är min tur att strida mot denna skugga som du har så många gånger gjort.
Krigare, du är älskad

Erica M Zach

Erica M Zach är medlem sedan 2017 Erica M Zach har 3 publicerade verk