Publicerat
Kategori: Novell

Litet liv.

Så snabbt de kunde, sprang de mot varandra och låtsades vara monster. Skrek och skrattade på samma gång.
Det var ju bara en lek..
Men hennes leende försvann och rädslan började forma sig på hennes lilla ansikte.
Hon blundade och genast kom minnena tillbaka. Den där dagen då hon faktiskt varit där. Då det hände.
Då Jesper försvann ur hennes liv, för alltid.
Människor, nej, monster, som sprang mot honom då. Hon kom ihåg. Monster, som bara hade klätt ut sig till människor, i svarta kappor.
Hon kom ihåg, hur Jesper hade blivit inträngd i ett hörn, hur värdelös hon kände sig där hon stod utanför cirkeln de hade bildat runt honom. Så hjälplös, hon kunde inte göra någonting alls.
Hon kom ihåg, hur något hade slingrat sig runt hennes hals, som en bläckfisk. Hur hon inte kunde se, det monster som höll hennes röst borta och därmed räddningen, som måste ha funnits någonstans.
De onda varelserna hade skilt åt de. Henne och Jesper.
Hon kom ihåg hur tårarna hade börjat rinna nerför hennes rosa kinder, när hon såg varelserna dra sönder Jesper. Springa på honom, alla på samma gång, med knivar i händerna. Trycka de i hans kropp..
Hon öppnade ögonen och kände hur tårarna rann nerför hennes kinder.
-Som då, tänkte hon.
Hon tittade runt sig, men kunde inte se någon.
Hon satte sig ner på marken, fortfarande med tårarna rinnande. Hon tittade ner, men lyfte sedan huvudet igen när hon hörde en viskning.
-Alice?
Hon tittade sig omkring ännu en gång, men kunde inte se någon.
-Alice? hörde hon viskningen igen.
-J-ja? frågade hon förvirrat.
-Alice, viskade rösten ännu en gång.
Den här gången kunde hon höra att rösten sa hennes namn med ömhet, med kärlek.
Hon blundade och hörde rösten en gång till.
-Alice..
Hon kunde höra kärleken i rösten ännu tydligare den här gången och hon kände igen rösten.
-Jesper? frågade hon med en viskning.
Hon började andas hastigt, men hörde bara sitt namn till svar.
-Förlåt, viskade hon.
Den här gången svarade Jesper med sorg i rösten:
-Jag vet, Alice..
Hon kunde inte säga något mer, i stället lutade hon huvudet mot någon vägg och tänkte.
Hon tänkte på Jesper.
Till slut somnade hon.

Hon somnade, för att aldrig mer vakna upp.
Hon somnade i sin älskades famn.

Skriven av: honung

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Annons:
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Anders Berggren

Skrivande livsnjutare. Jakten Efter Verkligheten är efter Förändringen den andra utkomna boken i en tilltänkt serie om fem. Skriver nu Jakten på Sanningen.

Anders Berggren

På andra plats denna veckan: Natasha Korsbäck