Publicerat
Kategori: Novell

Min älskade vinter!

2001-05-12

Min älskade vinter har sakta och långsamt dött ut. Den vinter då jag mjukt och sakta dog. Då allt liv försvann i mig och all min kraft tog slut. Då jag tyst och stilla låg och väntade på min begravning. Men ingen kom!

Jag kände jordens kalla och mörka beröring mot min hud. Jag kände besvikelsen och smärtan av äkta kärlek som tog mina sista andetag. Jag kände att jag ville ge allt för att slippa att känna någonting. Men jag hade ingenting kvar att ge!

Nu när jag tvunget inandas vårens milda luft, när jag hjälplöst hör fåglarnas livliga kvitter, när jag förtvivlat upptäcker att jag fortfarande lever, vet jag att jag ännu inte är död. Då vet jag att jag måste vandra den väg jag en gång trodde jag vandrat. Jag vet att jag nu måste dö ännu en gång, fast på riktigt. Men jag vet inte hur!

Jag finns kvar, fast jag är död. Jag andas, fast jag är kvävd. Jag ser och hör, fast jag är blind och döv. Jag söker fortfarande meningen med livet, fast det inte finns någon. Men meningen med döden finner jag, snart kanske!


Jorden

Skriven av: Jorden

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?
Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Mimsan1

Jag har skrivit i ungefär fyra års tid och har även gått några kurser inom skrivandets konst. Jag älskar att utvecklas och lära mig nya saker. Jag målar och läser även mycket olika typer av…

Mimsan1

På andra plats denna veckan: Rebecca Wargenklo