Publicerat
Kategori: Novell

Min Owen och mitt London

Jag träffade honom i London. Han var lång och muskolöst byggd. Han hade en keps som han vänt bak och fram och jag tyckte han såg väldigt 90 -tal ut. Stora ögon hade han. Stora gröna ögon som man bara ville drunkna i. De var dock lite utstående men det kanske bara vad jag som märkte det.

Han hade en mörk och rispig röst. En gång satt vi på en parkbänk och mös och när han sa något om ankorna vibrerade bänken så mörk röst han hade. Jag kände mig trygg hos honom. Jag visste att jag aldrig skulle träffa någon som honom igen. Han var speciell. Han hette Owen och kom från Kanada. Winnipeg för att vara exakt.
Han sa att Winnipeg var arslet av Kanada. Jag tyckte det var en kul liknelse och jag undrade många gånger exakt varför Winnipeg hade så dåligt rykte. Jag hade många Kanadensiska vänner i London och alla sa samma sak om Winnipeg. Det var en farlig håla och det finns inte en anledning till att åka dit. För mig fanns det. Anledningen var Owen. Jag delade rum med Owens kompis Britney. Brit som jag kallade henne var en överviktig lesbisk tjej med en ännu tjockare flickvän. Jag var i början rädd att Brit skulle stöta på mig men kom sedan underfund med att jag inte var henne typ. Första gången jag träffade Owen var när jag skulle titta på rummet som jag sedan fick hyra. Brit hade bjudit dit Owen som smakråd. Han berättade att när jag ringde på dörren och steg in blev han genast intresserad av denna brunhårig svenska med en konstig dialekt.

Owen brukade mobba mig med att säga att det var en konstig blandning av amerikanska och brittiska. Owen hade uppenbarligen tjatat på Brit att välja mig för att dela rum med. Hon gick med på det och vi delade rum i två månader. Sedan tog mina pengar slut och jag återvände hem. Jag hade två underbara månader med Owen och Brit. Det finns ingen som dem här hemma. Vi pratade poesi och rökte grönt i timmar. Owen sov över nästan varenda natt. Brit var så snäll att hon tog soffan och lät mig och Owen sätta ihop de två sängar som fanns i rummet och sova där tillsammans. Nu när jag tänker tillbaka blir jag lite chockad över hur mycket grönt vi rökte och hur mycket gin jag hällde i mig. Jag brukade gå till Tesco och köpa deras gin som kostade en fem pund. Under våra två månader tillsammans var jag antingen hög eller full. Jag jobbade nästan varenda dag i en reception men har svårt att minnas vad exakt jag sysslade med. Owen var ingen ängel. Han hade inget riktigt jobb utan han sålde droger och stöldgods. Jag visste inte vad han sysslade med förrän det var för sent. Två veckor innan jag åkte hem hade han stulit de mesta av mina pengar och kläder och sålt. Jag förstår inte varför jag inte blev mer arg än vad jag blev. Jag är förvånad över att jag faktiskt åkte hem. När jag tänker tillbaka på vår tid tillsammans så får jag god lust att åka över till England och träffa honom. Minns han ens mig? Har knarket gjort att jag försvunnit från hans hjärta? Jag vet att jag inte kan träffa honom igen. Han var inte bra för mig. Han förstörde en massa för mig men jag är glad att jag i alla fall fick uppleva riktig kärlek fast att det bara varade två månader. Var det kärlek, eller bara önsketänkande? Jag hoppas det var kärlek. Kommer inte att uppleva det här hemma. Det har gått många år och det har inte hänt än. Jag har en tendens att leva i det förflutna. Det gör det svårt för mig att fortsätta mitt liv här och nu. Jag har goda vänner och ett bra jobb och har en bra familj men det är något som fattas. Jag vill inte ha en ny Owen men jag vill ha någon.

Samma kväll som jag skulle åka satt jag, Owen och Brit på en pub och drack en sista hej då öl. Owen reste sig och sa att han skulle ut och ta en cigg. Han kom aldrig tillbaka. Jag försökte spela oberörd men mitt hjärta höll på att brista. Vi väntade och väntade men han kom aldrig tillbaka. Han hade lämnat sin Kanada keps på bordet. Jag tog den och la den i min väska. Brit såg att jag hade gråten i halsen och beställde två shots var. Sedan gick vi hem och hämtade mina väskor. Hon kramade mig länge och gav mig en puss på kinden och sa att hon älskade mig. Sedan gick hon ner med mig på gatan för att få tag på en taxi. Jag satte mig i taxin med mina två stora resväskor. Jag vinkade hej då till Brit och London. Taxin körde mig till flygplatsen.
Det var sista kvällen jag såg Brit och Owen.










Skriven av: Melanie

Inloggning

Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .

Glömt lösenord?

Snabba insättningar med Visa och Mastercard - casino med kortbetalning utan svensk licens!

Hur blir man veckans författare?

Veckans författare:

Fredrik Trulsson

Inga stordåd, böcker, eller barn, men förhoppningsvis ett gott hjärta och en någorlunda intakt ryggrad. Allt gott till er alla som besökt, läst och övertygat mig! Är du mer nyfiken, samt modig,…

Fredrik Trulsson

På andra plats denna veckan: Anders Berggren