Kategori: Relationer noveller
Mitt fel?
TÃ¥rar strömmade ner för mina kinder som har blivit helt röda. Jagat pÃ¥ mina knä med pannan mot skÃ¥pen i badrummet. I min hand log en bild pÃ¥ mig och min bästis Julia. I andra handen log exakt samma slags tabletter hon tog sitt liv med. För bara tvÃ¥ dagar sen hamnade vi i en situation. Julia började dejta i sjuan. Deras förhÃ¥llande höll tills igÃ¥r. Jag och hennes kille hade kommit för nära varandra. Jag skulle stoppat vad vi än gjorde om jag verkligen kunde men när jag väl försökte hittade han alltid ett sätt att fÃ¥ mig att stanna. Allt jag gjort med Ryan mot Julia har jag jätte dÃ¥lig självförtroende för. Vi hade gjort hela den här grejen i ett och halvt Ã¥r. Jag var inte stolt över vad vi hÃ¥ller pÃ¥ med heller. De senaste mÃ¥naderna har jag knappt kunna sova sÃ¥ bra, och när jag väl gör det har jag drömmar om hur Julia kommer hata mig för alltid. Efter allt vi har gÃ¥tt igenom. Genom tÃ¥rar, genom skratt. Genom blod och svett. Vi har pÃ¥ riktigt känt varandra sen dagen vi föddes. VÃ¥ra mammor var redan bästisar innan vi föddes och bÃ¥de jag och Julia var beräknad pÃ¥ samma dag. Inget mer hände den dagen utan allt handlar om igÃ¥r dagen. Det började redan pÃ¥ morgonen när jag fick sms frÃ¥n henne i första lektion. Jag tog upp telefonen och läste smset hon skrev. > stod det. Jag kollade pÃ¥ henne genom klassrummet med orolig min och smsade tillbaka. >. Skickade jag. Smsandet höll pÃ¥ men inte länge.>,>,>. Redan när lektion precis slutade stormade hon ut ur klassrummet, genom de trÃ¥nga korridorerna ut till den öppna skolgÃ¥rden och under de gamla läktarna. Jag följde efter henne ner under de. Hon lutade sig mot en av stolparna som höll upp läktarna. -okej, börja snacka, sa hon bara. -Kolla, jag förstÃ¥r om du kommer hata mig men...det är sant..., sa jag. SÃ¥ fort jag sa det tappade hon hackan. -Bella jag skojar inte nu. Menar du allvar? Ãr Ryan otrogen mot mig... med dig?!, sa hon med bÃ¥de oro men ändÃ¥ en stor brand i ögonen. Jag nickade och kollade ner i marken. Jag närmade mig lÃ¥ngsamt och skulle krama henne som jag alltid gör när hon är ledsen men istället slog hon till mig i ansiktet. -Kom inte i närheten av mig!, sa hon och sprang iväg. Jag kunde inte göra nÃ¥got annat än att bara sätta mig ner pÃ¥ marken.. Ta djupa andetag. In och ut, inte göra nÃ¥got förutom att tänka pÃ¥ det jag precis gjort. Jag har krossat min bästis hjärta. SÃ¥ jäkla djupt att det inte gÃ¥r och fixa. Att ha sitt hjärta krossat av bÃ¥de sin bästis och kille. Hela dagen försökte jag be om ursäkt. FrÃ¥ga hur jag kunde gott göra henne. Men Hon svarade inte. Mycket drama hände mellan Ryan och Julia idag. Imorse vaknade jag upp till en evighet med pipande. Det kom frÃ¥n vÃ¥r hem telefon frÃ¥n nedervÃ¥ningen. Jag drog täcket över huvudet tills jag kom pÃ¥ att mina föräldrar och smÃ¥syskon inte var hemma. Jag suckade och halv sprang till telefonen. Med trött röst svarade jag. -Jones telefon? -B-Bella?, sa rösten med tÃ¥rar pÃ¥ gÃ¥ng. Den lät som Julias mammas röst. -Camilla? Vad är det för fel? -Det handlar om J-Julia... -VAD ÃR DET MED JULIA?! -Hon-Hon.....överdosade...., sa hennes mamma och brast ut i tÃ¥rar. -H-Hur...? -Hon tog tabletterna som hon är tvungen att ta pÃ¥grund av sitt hjärtfel..., sa hennes mamma. Min hand gick ner samtidigt jag la pÃ¥. Hon har aldrig sagt till mig att hon har hjärtfel. Jag gick tillbaka till rummet efter det. Allt detta var mitt och Ryans fel. Hur kunde jag vara sÃ¥ dum? och göra det valet? Att stanna hos honom sÃ¥ länge? Tillbaka till nuet dÃ¥. Ãgonblicket jag satt med tabletterna och foto. Hur jag Ã¥ngrar sÃ¥ hÃ¥rt om vad jag gjort mot henne. Jag tog upp min telefon och skrev ett meddelande till Ryan. Jag skrev om hur mycket jag hatade honom för det han fick mig att göra. Att han insett att han har tagit livet av en ung tjej och kommer göra det med en till. Jag vet att det inte finns nÃ¥gra som gillar mig längre. Inga frÃ¥n skolan gillar mig efter vad Julia sagt. Mina föräldrar var skit arga pÃ¥ mig och mina syskon var de enda som tröstade. De skällde inte pÃ¥ mig. Uteslöt inte mig. Jag tog ut alla tabletter som var kvar. Jag var sÃ¥ beredd att göra det. Att bara ta slut pÃ¥ allas lidande pÃ¥grund av mig. SÃ¥ jag gjorde det, Svalde de snabbt och enkelt. NerifrÃ¥n hördes ett slag. Det var nÃ¥gon som slog upp vÃ¥r dörr. Dörrar utanför badrummet rycktes upp. Tillslut rycktes badrums dörren upp. Vid dörren stod tre killar. Ryan och hans tvÃ¥ kompisar. Han har sagt att de har en crush pÃ¥ mig bÃ¥da tvÃ¥ men jag trodde det var pÃ¥ skoj. De ryckte burken frÃ¥n min hand och kollade i den. När de sÃ¥g att den var tom tittade de pÃ¥ mig. -Bella, säg att du inte gjort det!, sa Thom. En av hans kompisar. Jag log och nickade. Snabbt ryckte de med mig ner till nedre vÃ¥ningen där de ringde ambulansen. Ãgonblicket kom nu. När man precis var pÃ¥väg att dö liksom. Alla mina fina minnen kom tillbaka. Som blixten kom de. Minnen med Ryan. Med Julia när vi var barn. Med min familj. Speciellt med mina smÃ¥ syskon. Ryan försökte hÃ¥lla mig vaken men det var dags. Jag log mot honom och sa mina sista ord. -Under sängen i den mörka boxen! -Va? Bella vad snackar du om? -Titta under sängen...i-i den...lilla...boxen...,sa jag. Nu var det dags. Allt blev mörkt. Helt kolsvart. Och sÃ¥ slutade min berättelse. I handen pÃ¥ killen jag varit otrogen med mot min bästis. Under sängen log en Box. I boxen log ett papper jag skrivit. âÃlskade Familj och vänner. Eller inte för att jag har sÃ¥ mÃ¥nga vänner nu. Men det jag har och säga är förlÃ¥t. FörlÃ¥t för all trubbel jag orsakat genom mina sexton Ã¥r. FörlÃ¥t mamma och pappa för att jag inte var dottern ni ville ha. FörlÃ¥t Ryan för att jag skyllde Julias död pÃ¥ dig. FörlÃ¥t för allt. Jag hoppas att alla kan leva ett bättre liv utan mig. Men jag vill att ni ska veta detta. Jag Ãlskar er stort! jag har mÃ¥nga saker som jag Ã¥ngrar. Jag önskar att jag skulle fÃ¥ göra om mitt liv. FÃ¥ en till chans. Visa för Julia att jag inte är en sÃ¥n dÃ¥lig vän. Men jag hoppas hon kan förlÃ¥ta mig och att vi kan vara bättre vänner i vÃ¥rt nästa liv eller i himlen. Ãven om himlen nu finns kommer jag mer i Helvetet tror jag. Men snälla ni som finns kvar. Ta hand om min familj. Och till mina föräldrar. Ta hand om mina syskon Jimmy och Judy! Visa de all kärlek ni har och lÃ¥t de inte ha ett förjävligt liv. // kram Bella Jonesâ

Tishia Galarce är medlem sedan Tishia Galarce har 1 publicerade verk
Inloggning
Logga in och för att skapa din profil. Utöver får du möjlighet att redigera dina verk och du har möjlighet att nå högre medlemsstatus .
Notice: Undefined variable: genre in /srv/users/serverpilot/apps/nya-novell-nu/public/functions/blocks/advert.php on line 3
Veckans författare:

Anders Berggren
Skrivande livsnjutare. Jakten Efter Verkligheten är efter Förändringen den andra utkomna boken i en tilltänkt serie om fem. Skriver nu Jakten på Sanningen.
På andra plats denna veckan: Klas Stenborg