MITT NAMN ÄR MÅNSING-KATT.

MITT NAMN ÄR MÅNSING-KATT.

DEN DAGEN DET HÄNDE NÅGOT OTROLIGT.

Folk tittade in genom fönstret där det satt en katt. En svart och vit katt,som tittade på dem med sina stora ögon. Just då hördes det att ytterdörren öppnades. Ludde kom hem och Månsing-katt kom honom till mötes.
- Hej,du sa Ludde.
Som egentligen hette Ludvig. Men kallades för Ludde.
Månsing-katt smekte Luddes ben och han klappade honom och det kändes väldigt bra för M-K.
Ja,Ludde han sa inte hela namnet utan han kallade Månsing-katt bara för M-K.
- Hur har du haft det i dag frågade Ludde?
M-K,satt bara där och tittade på honom men ville liksom berätta vad han hade gjort i dag.
Men det kom bara ett litet mjau.

Ludde var hungrig och satte på lite potatis och grönsaker och han hade köpt fiskpinnar. Han stekte dem i smör och M-K slickade sig om munnen när han kände doften av fisk.
Potatisen kokade för fullt och det gjorde grönsakerna också.
Snart var allt klart och Ludde satte sig vid bordet för att äta.
- Jag har ingen sås,sa Ludde men jag tar bara lite grädde.
M-K kom och strök sig mot Luddes ben.
- Ja,ja du ska få lite av fiskpinnarna,det lovar jag. Men de är för varma just nu.
Ett olidligt väntade för M-K. Men äntligen så var de lite svalare.
M-K satte tänderna i en bit fiskpinne och tyckte det smakade ljuvligt.
Han åt så det knakade i tänderna.
Men nu hände något soom gjorde att Ludde blev orolig. M-K hade satt något i halsen. Han fräste,han hostade och gjorde allt för att något skulle komma upp ur halsen.
Efter en lång väntan så kom plötsligt en benbit upp.
- Det var ju konstigt sa Ludde. De måste väl se till att det inte finns ben i fiskpinnarna. Jag vet att en fisk har många ben. Men detta är ju löjligt.
Den var ju stor som en liten gren.

Ludde hörde något väsande ljud från M-K.
Plötsligt hörde han något helt otroligt.M-K sa:
- Det var nära ögat!
Ludde blev helt förskräckt när han hörde att M-K faktiskt talade.
Han kunde inte under många minuter förstå hur detta hade hänt.
- Varför ser du så orolig ut,Ludde sa M-K?
- Jag är lite förvånad att du kan prata på riktigt,sa Ludde.
- Nja,varför då ibland är det bra att kunna tala,sa M-K.
- Jag måste nog gå och lägga mig,sa Ludde.

Det var skönt att få sträcka ut sig efter en lång dag på jobbet.
Kroppen blir liksom spänd och nu var det skönt att bara ligga här och koppla av.
- Om man nu kan koppla av efter denna fantastiska nyhet.
M-K hade efter detta blivit väldigt trött och låg nu på sin favoritplats vid fönstret.

När Ludde vaknade så hade det gått ett par timmar. M-K sov fortfarande vid fönstret.
- Ja,katter de behöver ju verkligen mycket sömn,tänkte Ludde.
Plötsligt hör han liksom ett nynnande och det kom ifrån där M-K. låg.
Ludde han reste sig upp och gick mot fönstret. Han hörde det väl nu. Det var en sång som M-K nynnade på.
- Vad är det för sång du nynnar på,frågade Ludde?
- Nja,det är väl någon sång jag hört.
- Den låter väldigt bra och har en fin melodislinga.
- Ja,vi katter är ju mus-ikaliska av oss.

Nästa dag när Ludde var på jobbet började han nynna den där sången som M-K låg och nynnade på.
- Vad är det för sång, sa en av arbetskompisarna?
- Nja,det vet jag inte,sa Ludde,det är en sång jag bara har hört någonstans.
Dagen gick och när Ludde skulle åka hem så nynnande han fortfarande på denna melodi. Då hörde en annan där denna melodi och blev helt förtjust.
- Vad har du hört denna melodi?
- Vet inte,plockat upp den någonstans.
- Ja,du vet ju att jag har ett band och kanske man skulle kunna spela den?
- Har du någon text till den?
- Nej,det har jag inte,sa Ludde.
- Kanske du kunde skriva ner en text tills i morgon?
- Jag ska försöka,sa Ludde.

Ludde han slet med texten i timmar när han kom hem. Det blev inte bra hur han än försökte.
M-K hade studerat hans försök att bli textförfattare och hade lite glimten i ögonen.
- Kanske jag skulle hitta på texten?
- Du,du kan väl inte skriva en text,sa Ludde?
- Nej,men du kan skriva ner den och så dikterar jag.
- Vad,sa du?
- Ja,jag säger hur texten ska vara och så skriver du ner den.
Blir det bra?
- Det blir alldeles utmärkt,om det nu blir en bra text?
- Den bästa i världen sa M-K.

Ludde han gav texten till killen som hade frågat efter den och tänkte inte så mycket på det. Det klart det var ju väldigt ovanligt att en katt skrev sångtexter,det måste man ju medge.

Efter en vecka ungefär så satt Ludde och läste tidningen medan de hörde på radion. M-K låg i soffan och myste alldeles förfärligt.
- Vad har du gjort i dag.frågade Ludde.
- Ja,jag har väntat på dig,men det är ju som vanligt.
Jag har sovit lite och så har jag tittat lite på TV. Men det är ju så dåliga program nu för tiden. Så man blir bara sömnig av det.
- Har du tittat på TV,sa Ludde.
- Stämmer,sa M-K. Vad är det med det,det finns ju fjärrkontroll.
- Ludde han tänkte nej nu går det för långt. Att katten ska nu också titta på TV. Men det klart han har ju inget för sig på dagarna.

På radion spelade de en känd gammal melodi och plötsligt säger programledaren:
- Vi har fått in en sprillans ny sång,som vi gärna vill förmedla till våra lyssnare. Den heter: Jag är en Månsing-katt. Texten är skriven av Ludwig Jansson. Här kommer den.
Ludde hoppade nästan till i fåtöljen. Han trodde inte att han var vaken,men det var han.
- Ja,detta är ju helt otroligt,man kan inte tro det är sant!
- M-K sa:
- Vad är det för märkvärdigt med detta? Vi katter kan mer än ni människor förstår. Nu när vi ska bo tillsammans,så har vi det bra att vi kan prata med varandra. Kan man få det bättre?
M-K hoppade upp i Luddes knä och Ludde klappade honom och sa:
- Ja,du är då en märkvärdig katt!

Bo Grapenskog

Skriven av: Bo Grapenskog